Stäng
  • Terminologin som används inom ränteförvaltning är ofta komplex med många nyckeltal och synonymer som kan göra det svårt att hålla reda på vad som är vad och särskilt vad som påverkar vad.
  • Obligationer kan likställas som ett lån. Som investerare får man tillbaka pengar genom ränta.
  • Typen av obligation definieras beroende på vem man lånar ut till.
  • Generellt har obligationer en lägre risknivå än aktier, men kom ihåg att ta hänsyn till riskerna.
  • Carnegie Fonder har investerat i räntor sedan 1990 och erbjuder idag fyra olika räntefonder med olika risknivåer.
Vad är en obligation? Vilka risker finns i ett obligationssparande? Var hittar vi avkastning i dagens lågräntemiljö och vad händer om räntan ändras? Detta är några frågor som ränteförvaltaren Mona Stenmark besvarar i Carnegie Fonders obligationsskola.

Räntor är ett vitt begrepp som innefattar flera produkter. Räntor, obligationer, bonds, krediter…men vad är vad? Kärt barn har många namn och som ränteförvaltare pratar man oftast om obligationer som en kredit – ett lån – och tillbaka får man en ränta som betalas ut.

– Obligationstyperna definieras efter vem man lånar ut till, alternativt till vad pengarna de lånar ska användas till. Räntefonder ser därför olika ut, beroende på obligationsfokus, inleder Mona Stenmark som är en del av Carnegie Fonders ränteteam.

  1. De största emittenterna (dvs de som utfärdar obligationer) är staten och bostadsinstitut. De utfärdar stats– och bostadsobligationer, varav de sistnämnda finansierar bostadslånen i Sverige.
  2. Fenomenet att företag väljer att finansiera sig på obligationsmarknaden, istället för via bankerna, har vuxit sedan finanskrisen. Bankerna är mer restriktiva med att låna ut pengar till företag och därför finansierar sig många bolag idag via företagsobligationer.
  3. En relativt ny obligationstyp är gröna obligationer. Här lånar företag pengar som är öronmärkta för ett särskilt miljöprojekt. Detta segment växer kraftigt. Det finns även sociala obligationer där pengarna går till sociala projekt som t.ex. främjar barn och ungdom eller integration.

Utöver vilken typ av emittent fonden investerar i finns ytterligare indelningar man kan göra, förklarar Mona.

  • Korta räntefonder kallas vanligtvis likviditetsfonder eller penningmarknadsfonder och karaktäriseras av att de har en kort räntebindning. Det betyder att innehaven i fonden har kortare löptider, d.v.s tidsperioden som obligationen löper.
  • Långa räntefonder är obligationsfonder med längre räntebindning, innehaven har längre löptider. Dessa fonder påverkas i högre grad när marknadsräntorna förändras.

Risk

Jämfört med aktier har obligationer generellt sett en lägre risknivå, det finns två risker som är viktiga att belysa.

  1. En av de viktigaste riskerna att förstå är ränterisk som mäts genom ränteduration. Hur känslig är obligationens pris för förändringar i marknadsräntan? Räntedurationen visar just fondens värdeförändring vid en ränterörelse.Mona ger exempel:– En fond som har en ränteduration på 1,5 innebär att när räntan går ner 1% ökar fonden 1,5% i värde. På samma sätt minskar fonden 1,5% i värde om räntan går upp 1%.Obligationens pris/fondens värde går alltså i motsatt riktning mot ränterörelsen.Det är utmanande att skapa avkastning i en miljö av stigande räntor. Men Carnegie Fonders förvaltare begränsar ränterisken genom att ha kort ränteduration, framförallt i Likviditetsfonden, men även i Investment Grade, Corporate BondHigh Yield Select  är räntedurationen relativt kort. Det betyder att fonderna inte är utsatta för räntehöjningar på samma sätt.
  2. Den andra risken ligger i själva krediten, dvs emittenten som ger ut obligationen och kallas kreditrisk. För att bedöma kreditrisken betygsätts emittenternas så kallade kreditvärdighet av kreditinstitut. Stater har hög kreditvärdighet och därmed låg kreditrisk medan företag ofta har en högre kreditrisk.

Det finns flera olika ratinginstitut, både globala och lokala, men ett av de mesta kända är Standard & Poor’s (S&P). Högsta betyget hos S&P är AAA och där hittar vi länder som Sverige. Sedan kommer AA+ och där har vi Göteborgs stad som exempel. Längst ner finns betyget D, vilket står för default som i värsta fall betyder konkurs.

– Om en konkurs skulle inträffa står obligationsägare före aktieägare i kön för att få ut eventuella pengar. Det är en viktig skillnad och visar på den lägre risken i att äga en obligation jämfört med en aktie, poängterar Mona.

Efter BBB- i tabellen finns en avgränsning. Betyg som ligger ovanför linjen kallas Investment Grade (IG) och de som ligger under High Yield (HY). Vissa fonder investerar främst i IG-krediter, som vår Investment Grade fond, medan andra främst i HY, som High Yield Select.

Sammanfattningsvis innebär IG lägre risk och lägre ränta. Du som investerare får då mindre betalt för att investera i dessa obligationer. Och precis tvärtom så innebär HY högre risk och högre ränta. Du som investerare får alltså mer betalt för att investera i dessa obligationer.

Avkastning

Att investera i en obligation, ger en stabil intäkt i form av ränta/kupong som består av flera delar.

Till att börja med finns en räntekomponent, t.ex. den riskfria räntan staten lånar till. Men om man ska investera sina pengar i ett företag, vilket inte är riskfritt, så vill man naturligtvis ha mer betalt. Då tillkommer, utöver räntekomponenten, en så kallad marginal eller kreditpremie.

– Ta Volvo Cars som ett exempel. De har en marginal på 1,7%. Det är alltså den kreditpremie som Volvo tvingas betala för att vi som investerare ska vara villiga att köpa deras obligationer (vi lånar ut pengar till dem). Hur hög denna premie/marginal är beror förstås på vilken kreditrisk Volvo Cars bedöms ha. Så utöver en räntekomponent så tillkommer marginalen på 1,7%. Låt oss anta att räntekomponenten är 0,1%. Räntan på obligationen skulle då bli 1,8%, säger Mona.

Något som är lätt att missa är att den totala avkastningen i fonden består inte bara av räntan utan även av förändringar i priset på obligationen. Dessa förändringar gör att värdet på en räntefond över tid både kan öka och minska. När räntorna rör sig påverkas fonderna. Om räntan höjs påverkas fonderna negativt och om räntan sänks påverkas de positivt. Hur mycket de påverkas beror på räntedurationen i fonden och ju högre duration desto mer påverkas fonden.

– En höjning av ett kreditbetyg kan också ge ett positivt bidrag i form av en värdeökning. Carnegie Fonder investerar gärna i bolag där vi anser att vår analys visar på att bolaget har potential att få just ett högre kreditbetyg, tillägger Mona.

Våra räntefonder

Carnegie Fonder har i dag fyra olika räntefonder. Läs gärna mer om dem på vår hemsida och i respektive månadsrapport hittar du bland annat kreditrisk, ränteduration och vilka emittenter fonderna lånat ut pengar till.

  • Carnegie Likviditetsfond: Investerar i obligationer utgivna av nordiska stater, kommuner, bostadsinstitut och företag. Risknivå 1 av 7.
  • Carnegie Investment Grade: Investerar i obligationer utgivna av nordiska bolag med hållbarhet i fokus och där minst 90% har motsvarande Investment Grade-rating. Risknivå 2 av 7.
  • Carnegie Corporate Bond: Företagsobligationsfond som investerar i obligationer utgivna av nordiska bolag. Risknivå 2 av 7.
  • Carnegie High Yield Select: Företagsobligationsfond som investerar i obligationer utgivna av nordiska bolag med lite högre risknivå och därmed en lite högre ränta. Risknivå 3 av 7.

Investera i någon av våra räntefonder!
Logga in eller bli kund via Carnegie Fonder Online.