Viktig information. Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse. Genom att stänga denna ruta accepterar du att cookies används. Läs mer
Stäng

Klimatförändring, resursbrist, migration och snabba teknikskiften. Världen förändras och företagen måste hänga med. De som agerar långsiktigt i hållbarhetsfrågor har dessutom visat sig vara mer lönsamma och skapa bättre avkastning.

Carnegie Fonder investerar i totalt 362 företag. Svenska, nordiska, asiatiska, latinamerikanska, ryska och afrikanska. Aktier och företagsobligationer. Alla är noga utvalda för att bidra till en god långsiktig avkastning i någon av de 15 fonder som förvaltas av Carnegie Fonder.

Men är företagen hållbara? Och vad är egentligen hållbarhet? En definition av begreppet ”hållbar utveckling” som vi gillar lanserades 1987 i den så kallade Brundtland-kommissionens rapport ”Vår gemensamma framtid”. Gro Harlem Brundtland hade fått i uppdrag av FN att utreda de stora gemensamma utmaningar som världen stod inför då, och skrev följande:

”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”

Det är en grannlaga uppgift, då som nu, 30 år efter det att definitionen skrevs. De flesta torde dock vara överens om att det är viktigare än någonsin att alla gör så gott man kan för att bidra. Och för fondförvaltare handlar det om att hitta företag som i alla aspekter agerar långsiktigt. Det är i alla fall det vi gillar med Gro Harlem Brundtlands definition; precis som vår investeringsfilosofi ”fokuserad värdeförvaltning” kan ”hållbar utveckling” kokas ned till ett enda ord – långsiktighet. Ett första steg är att försöka sålla bort de allra minst attraktiva bolagen och branscherna. Carnegie Fonder exkluderar företag verksamma inom branscherna tobak och pornografi, samt så kallade kontroversiella vapen, som kärnvapen, klusterbomber,
personminor, biologiska och kemiska vapen.

Det finns fler branscher som inte lockar oss, men där en exakt gränsdragning kan vara problematisk. Ett exempel är kolproduktion, som vi inte är särskilt intresserade av. Däremot finns det stålproducenter som har sin egen kolproduktion, och dessa vill vi inte nödvändigtvis exkludera.

Vi arbetar också med så kallad norm baserad granskning och sållar bort företag som systematiskt bryter mot internationella konventioner som FN:s Global Compact. Global Compact lanserades av Kofi Annan 1999 och är ett ramverk med tio principer om mänskliga rättigheter, anti-korruption, miljöfrågor och arbetsrätt. Carnegie Fonder har skrivit under dessa principer, och vi uppmanar alla våra innehav att göra detsamma. Vi är också med i CDP, en organisation som verkar för att alla företag ska mäta och redovisa sina utsläpp av växthusgaser. Majoriteten av våra 362 innehav redovisar sina koldioxid avtryck, och allt fler ansluter sig. För att kunna minska sina utsläpp måste man rimligtvis först mäta dem.

Om ett företag skulle få problem med att följa principerna, tar vi förstås kontakt för att försöka reda ut vad som har hänt och vad företaget gör åt problemet. Det kan vara en damm som går sönder för ett gruvbolag i Brasilien, eller att det visar sig att en svensk teleoperatör har varit inblandad i en muthärva i Uzbekistan…

Så här arbetar tack och lov de flesta seriösa fondförvaltare. De flesta kontrollerar att innehaven följer FN:s Global Compact, arbetar med någon typ av branschexkludering och har, precis som vi, skrivit under FN:s principer för ansvarsfulla investeringar, UNPRI. En sak som skiljer Carnegie Fonder från många andra är
att vi har arbetat med normbaserad granskning sedan 2004, vilket är längre än de flesta. En annan sak som skiljer oss från många andra aktörer är att vi följer upp granskningen själva. Det är alltså vi som kontaktar de bolag som har problem med att följa Global Compact. Somliga förvaltare har valt att outsourca detta arbete, men det gör inte vi. För närvarande har vi två pågående dialoger. Det är råvarubolagen BHP Billiton och Norilsk Nickel, som du kan läsa om här.

Vi är också relativt ensamma om att själva ha skrivit under FN:s Global Compact, de tio principer som vi kräver att våra innehav ska följa. Men det allra viktigaste, som framför allt skiljer oss från alla indexförvaltare, är att vi analyserar bolagen innan vi investerar i dem. Vi skulle aldrig köpa ett bolag bara för att det ingår i ett index eller för att någon annan tycker det är attraktivt. Vi investerar i bolag för att vi har gjort en analys, och en avgörande del i vår analys har alltid varit att hitta företag som agerar långsiktigt. De ska vara finansiellt starka, men de ska också vara förberedda på det man kan kalla ESG-relaterade megatrender.

6 megatrender som kräver långsiktighet

 

Resursbrist

Överuttag och slöseri leder till brist på sådant som sötvatten, fisk och vissa metaller. Företag kan säkerställa sin långsiktiga lönsamhet genom effektiv resurshantering och avfallsreducering.

Regleringar

Efter finanskrisen har banksektorn mötts av helt nya krav på soliditet och transparens. BP:s oljeutsläpp i Mexikanska golfen 2010 och dieselfusket är andra skandaler som lett till nya krav som företag ska leva upp till.

Konsumentbeteende

Näthandel, närproducerat och ekologiskt. Uber, AirBnB och Amazon. Omvälvande teknik och trender kräver anpassade eller nya affärsmodeller. Långsiktiga bolag investerar i innovation och FoU.

ESG? även det är ett uttryck som har sitt ursprung i Gro Harlem Brundtlands rapportfrån 1987. E står för environment, det vill säga miljöfrågor, S för sociala frågor och G för governance- eller ägarstyrningsfrågor. ESG är helt enkelt tre dimensioner av hållbarhet, och ESG-relaterade megatrender är ett mer konkret sätt att beskriva de utmaningar som företag har att hantera. Som illustrationen visar handlar det inte bara om klimatförändringar, utan också snabba teknikskiften, ökade krav på samhällsengagemang och transparens, migrationsfrågor och resursbrist. genom att ställa olika kontrollfrågor i investeringsprocessen kan man komma en god väg med att hitta hållbara bolag:

  • Hur utvecklar ni produkter och tjänster som klarar megatrenderna?
  • Hur optimerar ni resurshanteringenför att klara nya krav och säkra lönsamheten?
  • Hur säkerställer ni en sund affärskultur som stärker varumärket och attraherar kunder och personal?
  • Hur bedrivs styrelsearbetet? Hur är styrelse och ledningsgrupp komponerade?
  • Vilka resurser har företagets risk- och compliance-funktioner?
  • Hur kvalitetsäkrar ni underleverantörer och återförsäljare?

Med dessa relativt enkla och självklara frågeställningar kan man identifiera företag som inte bara kan bidra till att stävja de negativa megatrenderna, utan också blir vinnare i den allt tuffare konkurrens som megatrenderna bidrar till: Företag som har innovationskraft och är fenomenala på resurshantering (E), som tar HR-frågor på allvar och är engagerade i det samhälle vari de verkar (S), som har en väl utvecklat risk management och ansvarskännande ägare (G).

Denna analys hjälper oss att hitta välskötta företag med lägre risknivå och bättre möjligheter att skapa en långsiktigt god avkastning. Som inspiration visar en hel del studier att hållbara bolag utvecklas bättre än de som är sämre på hållbarhetsarbete.

Det gäller överallt – i Europa, USA och på världens tillväxtmarknader, vilket syns i grafen ovan där bolag med bra ”ESG-betyg” har en överlägsen historisk kursutveckling. Men dessa ESG-betyg, som tas fram av företag som MSCI och Sustainalytics, har sina brister. För det första analyserar de endast de större bolagen och tycks ha ett begränsat intresse för exempelvis svenska och nordiska företag. För det andra inriktar de sig framför allt på börsnoterade bolag, och missar därför de onoterade företag som våra ränteförvaltare investerar i.

Så, åter igen: Det avgörande är den egna analysen. Läs analyser, artiklar och allt du kan komma över om bolagen. Träffa dess ledning, gör gärna platsbesök och kontrollera konkurrensbilden. Så arbetar vi på Carnegie Fonder.