Viktig information. Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse. Genom att stänga denna ruta accepterar du att cookies används. Läs mer
Stäng

I månadsrapporten för december kan du läsa att Carnegie Total avslutade året bra. Carnegie Rysslandsfond var månadens vinnare där oljan och Trump lyfter ryska börsen.

Carnegie Total i december 2016: +1,7 procent
Carnegie Total sedan start 30 augusti 2016: +3,11 procent

I STRÅLKASTARLJUSET:
  • Olja och Trump lyfter Ryssland
  • Stark dollar tynger Asien
  • Svag krona spär på optimismen
  • Politik i fokus 2017

December blev en positiv börsmånad och de flesta av världens aktiemarknader stängde året på plussidan. Den pessimistiska syn som existerade under första halvåret har nu drastiskt förändrats och istället lämnat plats för en allt större riskaptit sedan investerare tagit till sig Trumps löften om infrastrukturinvesteringar och skattelättnader.

Carnegie Total avslutade året bra och steg med 1,7 procent under december. Av portföljens innehav utvecklades Carnegie Rysslandsfond bäst med en imponerande uppgång på 7,6 procent. Den ryska marknaden fick stöd av stigande oljepriser och förhoppningar om förbättrade relationer med USA.
Även Carnegie Sverigefond och Carnegie Småbolagsfond utvecklades väl och steg med 3,8 respektive 3,5 procent. Carnegie Asia backade med 4,1 procent. Utsikter om högre räntor i USA samt starkare dollar och risk för protektionism tynger Asien. Inom räntedelen fortsatte Carnegie Corporate Bond att leverera positiv avkastning och gick upp med 0,4 procent. Carnegie Likviditetsfond hade dock en negativ månad och minskade med 0,06 procent. I detta ränteklimat håller vi nere risken och föredrar kort räntebindning.

Beslut från Fed och ECB

Under månaden höjde Fed räntan med 0,25 procentenheter till 0,5-0,75 och signalerade samtidigt fler räntehöjningar under nästa år än vad man tidigare kommunicerat. Fed kommunicerade även att jobbtillväxten varit god de senaste månaderna och att arbetslösheten sjunkit. Hushållens konsumtion har ökat måttligt men samtidigt har företagens investeringar varit fortsatt svaga. Riksbanken väntar med räntehöjning och enligt en prognos från KI låter de reporäntan ligga kvar på -0,50 procent till tredje kvartalet 2018, för att sedan höja räntan gradvis upp mot +0,50 procent i slutet av 2019. ECB beslutade att lämna styrräntorna oförändrade och kommunicerade att de kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer eller lägre under en utdragen period. Programmet för tillgångsköp kommer att fortsätta uppgå till 80 miljarder euro per månad fram till mars 2017. Därefter kommer de månatliga köpen dras ner till 60 miljarder euro och fortsätta fram till slutet av 2017.

Tillväxtmarknader har generellt haft motvind på grund av den starka dollarn och stigande räntor. Kinas ekonomi tampas med en hel del problem, dels en överhettad fastighetsmarknad, men även stora kapitalutflöden. Även om landets valutareserv är stor så har den minskat med en fjärdedel under de senaste åren. Under nyårshelgen aviserade Kina skärpta regler för pengaöverföringar i ett försök att minska valutautflöden. Enligt beräkningar ökade flykten till utländsk valuta med ca 15 procent under 2016. Den låga nivån på yuanen skapar problem främst kanske med tanke på handeln med USA. Om valutaförsvagningen fortsätter kommer det troligtvis få konsekvenser i form av handelsrestriktioner.

Svensk ekonomi uppvisar fortsatt styrka

Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin steg från 57,3 i november till 60,1 i december, vilket är en nivå vi inte varit på sedan början av 2011. Ett värde över 50 indikerar tillväxt och den höga decembersiffran indikerar högtryck för den svenska industrin. Troligtvis har den svaga kronan bidragit till den ökade optimismen. Det mesta talar därmed för att den svenska ekonomin har god fart in på det nya året.

inkopsindex-for-tillverkning-i-sverige-december-2016
HÖGTRYCK. Inköpschefsindex för tillverkning i Sverige indikerar tillväxt.

Även om tillväxtsiffrorna ser hyfsade ut för 2017 finns det mycket som talar för att den pågående konjunkturuppgången går på övertid. Uppgångsfasen har varit väldigt lång i både absoluta och relativa termer samtidigt som det inte finns brist på spänningar som riskerar omkullkasta trenden. Nästa år är späckad med val och då framför allt inom EU, tex parlamentsval i Nederländerna, presidentval i Frankrike samt val till Bundestag i Tyskland under hösten. I ett läge där vi fortfarande ser en måttlig tillväxt inom EU kommer politiken att stå i fokus, men frågan är om den kommer att påverka den ekonomiska/finansiella utvecklingen i någon större grad?

Kortsiktigt kan vi konstatera att stigande räntor varit positivt för aktier – de har gått hand i hand. Frågan är vid vilken räntenivå de negativa faktorerna börjar ta över? Ränteläget påverkar aktier tex genom avkastningskravet, men även eftersom det naturligtvis utgör en alternativ placering. Många faktorer påverkar och har betydelse. Stigande räntor innebär vanligtvis att det råder en positiv syn på marknaden och därmed goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt. I ett läge med fallande obligationspriser och en positiv konjunktursyn är det mindre sannolikt att en placerare väljer bort risk för defensiva ränteplaceringar. Ju längre in i ränteuppgångsfasen vi befinner oss desto mer känslig blir ekvationen. Vid något läge börjar vågskålarna att tippa över och de negativa faktorerna tar över. Tidsaspekten har betydelse – att vi precis börjat se räntorna stiga, och dessutom från låga nivåer, gör att vi i dagsläget kan skjuta denna fråga på framtiden.

Uppgångar på världens börser

I dagsläget är det fokus på tillväxtaktier och det råder stora förväntningar om infrastruktursatsningar, som skapat en positiv spiral för många bygg- och industribolag. Sedan halvårsskiftet har inflationsförväntningarna skjutit i höjden, vilket medfört att de cykliska bolagen utvecklats väl. En stark tro på konjunkturen och ett positivt tolkningsföreträde av Trumps ekonomiska politik förklarar uppgången på många av världens börser. Frågan är om det inte diskonteras för mycket och för snabbt? Mycket talar för en ökad volatilitet men vi är långsiktiga och behåller vårt fokus, nämligen aktiv värdeförvaltning. Carnegie Total består av beprövade fonder, som förvaltas av beprövade förvaltare, enligt en beprövad modell.

magnus-gustafsson-1-pressbild
– Magnus Gustafsson

 

 

 

 


Samtliga underliggande fonder i Carnegie Total är aktivt förvaltade. Nedan kan du läsa månadsrapportsutdrag från några av fonderna.

CARNEGIE RYSSLANDSFOND: STARK FINAL PÅ RYSKA BÖRSÅRET
Efter långdragna förhandlingar lyckades äntligen Opec och ett antal andra oljeproducenter komma överens om begränsningar av oljeproduktionen. Opec ska skära ner produktionen med 1,2 miljoner och övriga producenter med ytterligare 600 000 fat per dag. Ryssland har förbundit sig att skära ner 300 000 fat. Denna nerskärning ska fördelas proportionellt på alla de ryska oljebolagen. Den kortsiktiga effekten på oljepriset blev en omedelbar och kraftig uppgång.

Spekulationerna om att Donald Trump som amerikansk president ska gynna Putin och Ryssland har fortsatt. Många bedömare förutsätter att Trump ska låta avskaffa sanktionerna mot Ryssland och erkänna Rysslands ockupation av Krim. Följaktligen har den ryska riskpremien fallit kraftig och kapital har åter börjat flöda in i Ryssland. Valet av Exxonchefen Rex Tillerson som utrikesminister ses som mycket positivt för Ryssland.

– Fredrik Colliander

 CARNEGIE EMERGING MARKETS CORPORATE BOND: KRAFTIGA RÄNTEUPPGÅNGAR

Precis som väntat valde den amerikanska centralbanken att höja styrräntan med 25 punkter vid sitt möte i december. Årets enda höjning kommer ganska precis ett år efter det att Fed genomfört sin första höjning på närmare ett decennium.
Carnegie Emerging Markets Corporate Bond kunde notera en uppgång om 0,23 procent under december.

Vid månadsskiftet november/december tog vi exponering mot Volvo Cars i samband med deras emission av SEK-obligationer. Det kinesägda bolaget meddelade i mitten av december att tre svenska institutioner köpt preferensaktier i Volvo. Att AMF, Folksam och Första AP Fonden investerat 5 miljarder kronor i Volvo ser vi som positivt ur ett kreditperspektiv och en indikation om att en notering av bolaget kan komma att ske inom en inte alltför avlägsen framtid.

– Mona Stenmark

CARNEGIE SVERIGEFOND: KÖP OCH BEHÅLL!
simon-blecher-1-pressbildSverigefonden stängde helåret en bit över 13 procent. Det är vi nöjda med då vårt mål är positiv avkastning till lägre risk än marknaden (mätt som standardavvikelse). Notera också att vi som brukligt hade en låg omsättningshastighet.

Under december sålde vi på marginalen lite Skanska som gått fantastiskt i spåren av förväntningar på Trump. Skanska är dock alltjämt ett stort innehav för oss. För pengarna köpte vi NCC och Peab då vår tro är att även svenska politiker tvingas satsa på infrastruktur och öka bostadsbyggandet ännu mera för att kunna nå målet om 700 000 nya bostäder om några år.

Visst kan det komma baksmällor under 2017 då Trump ska leverera infrastruktursatsningar och skattesänkningar samtidigt som USA:s skuld i förhållande till BNP redan är på 100 procent och den starkare dollarn kan drabba de exporterande amerikanska bolagen. Och denna gång överlevde vi ett antal val som överraskade marknaden, gör vi det även 2017? Det vimlar av orosmoln, men också möjligheter. Vi fortsätter med vad vi alltid gjort, det vill säga köpa lågt värderade bolag med stabila kassaflöden och starka balansräkningar. Tråkiga bolag helt enkelt.

– Simon Blecher


CARNEGIE CORPORATE BOND: ÖKAD RISKAPTIT GYNNAR HIGH YIELD

babak-houshmand-1-pressbildUnder månaden deltog vi i emissioner från bland annat det svenska fastighetsbolaget Samhällsbyggnadsbolaget, Hoist, Castellum och det danska logistikföretaget Scan Global.

Carnegie Corporate Bond steg under december med 0,44 procent och avkastningen under 2016 slutade på 3,37 procent. Portföljen har gynnats av det starkare risksentimentet där särskilt high yield-obligationer, norska bolag och efterställd bankskuld bidragit till avkastningen under december månad. Räntedurationen är fortsatt kort, 1,1 år, vi har därför inte påverkats nämnvärt av ränteuppgången.

Det är svårt att sia om framtiden, med flertalet politiska val i Europa under 2017, frågetecken kring långsiktiga effekter av Brexit och en ny amerikansk president i den ena vågskålen. I den andra vågskålen pekar många datapunkter på en starkare ekonomi, ökad riskaptit och stigande inflationsförväntningar.

Med andra ord finns det fortsatt risk för viss volatilitet framöver, där vi som vanligt försöker begränsa effekterna med en balanserad portfölj. I detta ränteklimat fortsätter vi att ha kort räntebindning.

– Babak Houshmand