Stäng

Carnegie High Yield Select steg 2,48 procent under 2018, vilket gav en förstaplats i räntefondens kategori hos Morningstar. Hittills i år har fonden stigit 4,05 procent och förvaltaren Niklas Edman ser fortsatta möjligheter inom nordiska high yield-krediter.

Carnegie High Yield Select, en fokuserad nordisk high yield-fond, startade i november 2017, och trots ökade kreditmarginaler och generell osäkerhet har fonden stått sig väl.

Under 2018, i en miljö där global high yield backade med drygt 4 procent, OMX Stockholm sjunkit 4,5 procent och svenska statsskuldväxlar sjunkit 0,8 procent, blev Carnegie High Yield Selects avkastning 2,48 procent.

Yielden i Carnegie High Yield Select är i skrivande  stund cirka 7 procent och sedan årsskiftet har fonden stigit 4,05 procent (per den 8 maj 2019).

Niklas Edman, hur summerar du fondens första år?

”Volatilt! Det har varit ett händelserikt första år och vid utgången av 2018 kan vi lägga 13 verksamma månader till handlingarna. Hög marknadsvolatilitet har varit ett återkommande tema. Vid årsskiftet kan vi konstatera att portföljen innehåller ungefär 50 namn, vilket står sig väl mot den bild vi initialt målade upp. Även om utvecklingen i absoluta termer varit något lägre än förväntan, bedömer vi den som konkurrenskraftig relativt liknande fonder och andra tillgångsslag.”

Niklas Edman, förvaltare Carnegie High Yield Select, tillsammans med …

Vad är det som har styrt marknaden?

”Handelskrig och divergerande konjunktursignaler. Under första halvåret var det politisk turbulens i Italien och Tyskland, hot om ett globalt handelskrig och risken för hård brexit som fick marknaderna oroliga. Fram till hösten kunde vi konstatera att de nordiska segmenten handlades starkt samtidigt som breda europeiska namn hade en svagare utveckling. Kombinationen oroligheter, en åtstramande ECB och tullar kom i november att spegla något svagare utsikter i bolagens Q3-rapporter, vilket satte press på främst globala obligationspriser.”

”Det råder en fortsatt stor osäkerhet gällande de globala utsikterna för risktillgångar.”

Hur påverkades nordiska krediter?

”Spiralen med prispress förstärktes av att de bolag som under hösten emitterade fick göra detta till en ordentlig premie. Nordiska krediter hamnade även de under press när riskpremien mot Europa temporärt försvann under senhösten. Detta gjorde att isär-spreadningen påverkade Norden i bredare grad eftersom investerare fortfarande kräver en premie för den nordiska risken. Men vi har också sett flera positiva trender inom de nordiska sektorerna samtidigt som vissa europeiska haft en tuffare utveckling. Fastighetssektorn har gynnats av trend med stärkta balansräkningar i jakt på officiell eller högre rating, flera norska sektorer har utvecklats stabilt mot ett något högre oljepris och Secured Shipping har åtnjutit strukturellt högre efterfrågan.”

… Maria Andersson.

 Hur agerade ni i fonden?

”En återblick av året visar att huvuddelen av portföljen haft en positiv utveckling samtidigt som några innehav sticker ut, både uppåt och nedåt. Mot bakgrund av en mogen cykel har flera bolag blivit uppköpta eller inlett strategisk utvärdering, vilket gjort att obligationskurserna stigit antingen då bolag annonserat återköp eller i förhoppning om återköp. Hit hör namn som Melin Group, Cabonline, Songa Bulk, Link Mobility, m.fl. Bland de bredare sektorerna har skuldköpsbolag och efterställd bankskuld haft en tuffare utveckling i linje med den som rått för Europa.”

Vad tror du om möjligheterna framåt?

”Det råder en fortsatt stor osäkerhet gällande de globala utsikterna för risktillgångar. Tillsammans med en kraftig korrektion för krediter under året gör det att vi fortsatt fokuserar på att hålla en balanserad portfölj. Men vi ser samtidigt möjligheter att på en selektiv basis göra opportunistiska investeringar som över tid bedöms ge en attraktiv riskjusterad avkastning. Fonden investerar i ett begränsat antal bolag som ger en hög underliggande avkastning och därför är utvecklingen i dessa bolag också viktigast för avkastningen på längre sikt, även om vi inte är immuna mot förändringar i marknadssentimentet.”