Viktig information. Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse. Genom att stänga denna ruta accepterar du att cookies används. Läs mer
Stäng

”My formula for success is rise early, work late, and strike oil. ” – John Paul Getty, amerikansk oljemagnat och konstsamlare.

  • Oljepriset har på kort tid gått från 50 till 78 dollar, med Ryssland och Saudiarabien som stora vinnare. Indien, Kina och USA är förlorare, och den amerikanska väljarkåren är allt mer irriterad på det höga bränslepriset.
  • Stora skillnader i prognoser för oljan, med förutspådda efterfrågetoppar allt mellan år 2023 och 2070. Osäkerheten är en grogrund för volatilitet även för räntor, aktiemarknader och valutor.
  • En högre ränta skapar oro på marknaden, men är inte nödvändigtvis dåligt för aktiemarknaden. Historiskt brukar aktier gå bra initialt när räntorna börjar stiga, eftersom det är ett tecken på bra konjunktur.
  • USA:s ekonomi allt starkare, men tecken på inbromsning i Kina, vilket medför en viss oro för att tillväxtmarknaderna inte kommer att kunna upprätthålla den höga tillväxt som de tidigare uppvisat.
  • Vi väljer ändå att hålla ned risknivån något i vår allokering och föredrar globala aktier framför emerging markets.

 

Ett höjt tonläge på det handelspolitiska området bidrar just nu till osäkerheten på världens aktiemarknader. Risken för ett utökat handelskrig har dämpat optimismen. Ökade vinster har resulterat i lägre börsvärderingar, aktier som tillgångsslag är mer attraktivt nu än för några månader sedan. Volatiliteten stiger i marknaden och den amerikanska 10-årsräntan har testat 3-procentnivån. Vi har haft en fallande ränta under många år och när vi nu ser de första stapplande stegen för att lämna lågräntemiljön orsakar det naturligtvis en hel del turbulens.
De långa obligationsräntorna har stor betydelse och marknaden försöker tolka signalerna från Federal Reserve. Förändringar i den amerikanska 10-årsräntan påverkar direkt den amerikanska realekonomin. Upplåningskostnaderna blir högre för både företag och privatpersoner. Den långa räntan ses även som en viktig indikator.

Federal Reserve höjde som väntat styrräntan under månaden med 25 punkter till 1,75-2,0, den sjunde höjningen sedan 2015. I enlighet med den kommunicerade räntebanan förväntas ytterligare två höjningar under året. Mycket talar för att Fed fortsätter höja räntan med en relativt hög takt på grund av stigande inflation, vilket borde innebära att även de långa räntorna fortsätter att stiga.

Är en högre ränta negativt för aktier? En högre ränta innebär att ränteplaceringar blir mer intressant som ett alternativ till aktier, om till exempel ränteintäkten är högre än direktavkastningen. En högre ränta påverkar även aktievärderingarna negativt då diskonteringsräntan stiger och därmed ger lägre nuvärden för de framtida vinsterna. Historiskt brukar aktier gå bra initialt när räntorna börjar stiga, eftersom det är ett tecken på bra konjunktur.

Många av de ekonomiska indikatorerna visar att det fortfarande finns en god efterfrågan i ekonomin och att tillväxten håller i sig. För många marknader verkar dock PMI (inköpschefsindex) nått sin topp, men noteras fortfarande på en hög nivå, och indikerar därmed fortsatt tillväxt. Problemet är snarare att marknaden alltid befinner sig ett steg före och inbromsningen kan vara av tillfällig karaktär, men osäkerheten är tillräcklig för att skapa håglöshet och volatilitet i marknaden.

Vi ser en allt starkare amerikansk ekonomi men samtidigt även tecken på inbromsning i Kina, vilket medför en viss oro för att tillväxtmarknaderna inte kommer att kunna upprätthålla den höga tillväxt som de tidigare uppvisat.

Under året har vi successivt skruvat ner risken i Carnegie Total. Den strategiska allokeringen är bestämd till 60 procent aktier och 40 procent räntor. Det innebär att vi snarare fokuserar på att genomföra förändringar inom respektive tillgångsben, för att ändra fondens riskprofil. Vi har bland annat inom aktiedelen minskat i Rysslandsfonden och Asienfonden, och istället ökat exponeringen mot globala aktier. Inom räntedelen har vi under året bland annat minskat vikten i Emerging Markets Corporate Bond och avyttrat Strategifonden.

 

Carnegie Total hade en negativ månad och backade med 0,48 procent. Av fondens aktiefonder utvecklades OPM Quality Companies bäst med en uppgång på 2,8 procent. Även C WorldWide Global Eq Ethical, OPM Listed PE och Rysslandsfonden utvecklades positivt med kursuppgångar mellan 1,2 till 2 procent under månaden. Carnegie Asia och Carnegie Småbolagsfond hade en negativ månad och föll med 5 respektive 3 procent. Inom räntedelen hade vi en mixad utveckling. Carnegie High Yield hade en stark månad och steg med 0,4 procent. Carnegie EM Corporate bond och Carnegie Corporate bond hade en negativ månad och minskade med 0,3 respektive 0,03 procent.

Oljepeak år 2023 – eller 2070

Oljekartellen Opecs produktionsavtal har löpt på sedan november 2016 och har nått önskad effekt. Oljepriset har stigit från 50 till 78 dollar per fat. Varför ska man då som placerare intressera sig för oljemarknaden? I en allt mer sammankopplad och integrerad värld har oljepriset en central roll. Tillgång och efterfrågan på olja spelar en stor roll geopolitiskt men även genom dess påverkan på räntor, aktiemarknader, valutor och riskaptit.

Att göra oljeprognoser är inte det enklaste. När man läser olika analyser så slås man av hur stor diskrepans det är när det gäller långsiktiga oljeprognoser. Vissa experter menar att den totala efterfrågan på olja toppar redan år 2023, medan andra bedömer att den snarare har sin ”peak” kring år 2070. Brist på konsensus medför problem och stor osäkerhet när det kommer till beräkningar och genomförande av långa oljeprojekt.
Vid det senaste oljemötet i Wien den 22 juni beslutade Opec att öka produktionen med ca en miljon fat om dagen från och med juli. På grund av en begränsad kapacitet bland flera av Opec-länderna väntas den faktiska produktionsökningen bli ca 600 000 fat per dag. Produktionsökningen omfattar även dess allierade (OPEC+), däribland även Ryssland. Beskedet gav stöd åt oljepriset.

Tidigare har Iran och Venezuela varit motståndare, vilket kanske inte är så konstigt då de har svårigheter att öka produktionen. Ryssland, som inte ingår i Opec men som deltog vid mötet, har sedan tidigare gett sitt stöd åt förslaget. Inför mötet var det många röster som ville påverka oljekartellen och verka för en ökad produktion.
Kanske inte så förvånande var det främst de stora oljekonsumenter som Indien, USA och Kina som gav uttryck för detta. President Donald Trump utövade påtryckningar direkt mot Saudiarabien och gjorde klart inför OPEC-mötet att de väntade sig betydande produktionsökningar.

Det amerikanska bensinpriset befinner sig på en relativt hög nivå och presidenten vill nog undvika att det passerar 3 dollar per gallon, vilket är något av en smärtnivå för Trumps väljare och där många anser att bensinen blir för dyr.

Bensinpriset i USA stiger.

De som främst är vinnare och kan dra nytta av produktionsökningen är Saudiarabien och Ryssland som har överskottskapacitet. Men samtidigt finns det starka skäl till att fortsätta hålla oljepriset på en hög nivå. Enligt beräkningar som IMF gjort behöver Saudiarabien ett oljepris på 70 dollar per fat för att få den statliga budgeten att gå break-even, vilket kan förklara varför de föredrar högt oljepris över volym. För övriga medlemsländer inom OPEC ligger motsvarande nivå betydligt lägre, i snitt 60 dollar per fat.

Enligt den senaste rapporten från Opec uppgår den globala efterfrågan på olja till 98,85 mb/d (miljoner fat per dag, enligt prognos för 2018) En ökning med 1,7 procent eller 1,65 mb/d från 2017. Enligt preliminära data för maj har det globala utbudet av olja ökat med 1,74 mb/d på årsbasis till 97,86 mb/d. Opecs andel av den globala oljeproduktionen uppgår till ca 33 procent. OPEC och dess allierade (Opec +; Ryssland, Oman, Mexiko osv) kontrollerar ca 55 procent av det globala utbudet.

De amerikanska producenterna av skifferolja förväntas öka sin produktion ytterligare, men de begränsas bland annat av problem med infrastrukturen. Oljeledningar från det stora området Permian har åtminstone tillfälligt nått sitt kapacitetstak. Detta kommer åtminstone dämpa och begränsa tillväxten i det korta perspektivet.

Normalt så brukar dollarn vara negativt korrelerad med oljepriset. Men det finns perioder då detta samband är relativt svagt. I år har dollarn och oljepriset rört sig i tandem. Under året har dollarn har stärkts med 3 procent, och under samma period har Brentoljan stigit med 16 procent.

Dollarn brukar vara negativt korrelerad med oljepriset. Men inte i år.

För att summera det hela kan vi dela upp faktorerna i två vågskålar. De faktorer som stöder ett fortsatt starkt oljepris är bland annat stark global efterfrågan, begränsad överkapacitet, kapacitetsstörningar i Permian och ett starkt Saudiarabien som sätter agendan. I den negativa skålen ser vi stark tillväxt av amerikansk skifferolja, höga amerikanska bensinpriser och en stark dollar.