Stäng

 

  • Ryska bolag sprutar ur sig pengar (7 procents yield för Moskvabörsen och 10 procent för Carnegie Rysslandsfond). Vi räknar med att flera ryska bolag nästa år fördubblar sin redan redan höga utdelning.
  • Även Stockholmsbörsen ser attraktiv ut, men vi avvaktar med Kina och Indien.
  • Nordisk high yield har gått starkt (+4,2 procent  YTD för Carnegie High Yield Select) och har mer att ge – yielden på drygt 6 procent lockar fortfarande.

Carnegie Fonders Marknadssyn baseras på en diskussion den 28 maj mellan fondförvaltarna Fredrik Colliander, Mikael Engvall och Magnus Gustafsson, samt VD och CIO Hans Hedström.

”Hur är läget?”

”Äh, man var nykter i morse men nu börjar det ordna upp sig.”

Nej, vi har inte avlyssnat Riksbanksdirektionen som tar sig en återställare i form av ytterligare extrema stimulanser. Citatet är från klassikern Sällskapsresan där Berra, genialiskt tolkad av Sven Melander, anländer till incheckningsdisken på Arlanda med en plastpåse som handbagage och solglasögon som döljer rödsprängda ögon efter gårdagens julfest.

En återställare fick honom på benen igen, som den ska göra flera gånger under filmen.

I verkligheten är återställare inte det mest långsiktiga sättet att hantera sena nätter. Problem skjuts på framtiden. Genvägar blir senvägar. Ungefär som centralbankernas expansiva styrräntor, där Sveriges Riksbank är den som festat hårdast.

Den första räntehöjningen sedan Oxenstiernas tid kom i december och många hade räknat med ytterligare en höjning i år, men nu är det mer tveksamt. Vi räknar med en höjning någon gång under 2020, eventuellt.

Bra yield i high yield

Visst har marknaderna varit oroliga på sistone (Trump, handelskrig, Brexit, EU-val – välj själv), men det är ändå brus. Börserna är upp och kreditspreadarna har tightat ihop. Särskilt high yield har gått så starkt att man kan tro att det mesta är taget, men då glömmer man att den underliggande yielden alltjämt är mycket attraktiv.

Räkna med runt 6,5 procent för väl utvalda nordiska high yield-krediter, och då har andelsägare som valt rätt fond ändå fått 4,2 procents avkastning bara hittills i år.

Den mer försiktige väljer förstås en ren investment grade-fond eller en balanserad mix av båda.

Bara i år har kronan tappat 8 procent mot dollarn och 5 procent mot euron. De senaste veckorna har kronan repat sig något, men den måste betraktas som otroligt svag.

Detta är som bekant ingen nackdel för många svenska industribolag, och tillsammans med att både Europa och tillväxtmarknader står starkt (medan USA kanske går in i en period med svagare tillväxt – det börjar till och med bli dags för Fed att sänka räntan) så känns det helt rätt att vara kraftigt – och långsiktigt – exponerad mot svenska aktier.

Men vid aktieinvesteringar gäller det att vara selektiv, Stockholmsbörsen är inget undantag för oss som tror på aktiv förvaltning.

Kronans långa utförsbacke är även den ett slags återställare, som på sikt kommer att straffa företag som nöjer sig med valutafördelar i stället för att effektivisera sin verksamhet i grunden.

Senast ut att varna för det är Industriarbetsgivarna och vi håller med. Åter igen, köp inte vad som helst. Var en stock picker. Investera i företag som inte luras av Riksbankens återställare. Vi gillar Volvo, SKF, Atlas Copco och några till.

Världsindexet MSCI World handlas på P/e 15,5 och USA på P/e 17. Det är i båda fallen lite högre än det historiska snittet (14,5 respektive 15) men inget som håller oss sömnlösa. Konjunkturen känns trots allt relativt stabil och den låga räntenivån, som vi tror håller i sig under överskådlig framtid, gör historiska jämförelser lite svåra.

VÅR TIDS KALLA KRIG

Handelskriget mellan USA och Kina är förstås inget som gagnar handeln, men som The Economist beskrev saken är detta vår tids kalla krig: en maktkamp med ekonomiska förtecken som av allt att döma är här för att stanna. På gott och ont, men något som näringslivet och finansmarknaden får lära sig att hantera.

Mer kortsiktigt tror vi att man inte behöver rusa in i kinesiska aktier. Den politiska makten i Kina är ohotad, men ekonomin är känsligare än många tror och handelskriget kan på kort- och medellång sikt ge kostsamma konsekvenser.

Vi är försiktiga även med Indien, men av andra skäl. Premiärminister Modi fick förnyat och till och med förstärkt förtroende i vårens val, vilket de senaste veckorna har gett börsen en skjuts som tar ut lite väl mycket i förskott. Långsiktigt har Indien och många andra asiatiska marknader en given plats i vår portfölj, men just nu ser vi större möjligheter på andra håll i det ibland missvisande begreppet tillväxtmarknader.

Och var ser vi då stora möjligheter? Svar: Ryssland.

Moskvabörsen är redan upp kraftigt i år, men har helt klart mer att ge. Sanktionsrisken har minskat, bland annat för att Trumps Twitterkonto har snöat in sig på Maos lilla röda i stället för Röda Torget. Men oavsett politik – som vi ärligt talat inte bryr oss så mycket om i våra investeringar – så är värderingen av ryska aktier oerhört attraktiv.

Pengar i handen

Direktavkastningen ligger på 7 procent och i Carnegie Rysslandsfond, en fokuserad fond inriktad på värdebolag, hela 10 procent. Och det blir ännu bättre nästa år, vilket marknaden sakta men säkert börjar förstå.

Ta till exempel Gazprom, som sitter på världens största tillgångar av naturgas och inte har några större investeringsbehov. Gissa vad de gör med kassaflödet. I år delar de ut 27 procent av vinsten och nästa år höjer de sannolikt till 50 procent, som alla andra statligt kontrollerade ryska bolag.

Vår bedömning är att 50 procent av vinsten kommer att bli normen för ryska börsbolag i stort, men många kommer att dela ut ännu mer. Det blir gott om pengar till nya fotbollslag och yachts för oligarkerna, men också till nya pipelines för företag som behöver det.

Och om du av någon anledning är orolig för att inte få din ryska kupong så kan vi säga så här: var inte det. Vi har investerat i ryska bolag i över 20 år och de har aldrig slarvat med utdelningen. Visst kan det ta några dagar ibland, men pengarna kommer fram.

I sommar räknar vi med att få ungefär 6 procent av vår fond i handen (de flesta ryska bolag delar ut en gång per år, på sommaren, men ett växande antal går över till halvårs- eller kvartalsutdelning).

Man ska också komma ihåg att ryska bolag blir alltmer professionella. De bästa (som sagt, glöm index, man måste vara selektiv) har en corporate governance som liknar de bästa svenska bolagens och i våra möten tar ryssarna numera självmant upp sitt hållbarhetsarbete. För några år sedan såg de ut som frågetecken när vi nämnde CDP, UNPRI och Global Compact (”Что? Я не понимаю…”).

Alltså: den ryska direktavkastningen blir allt högre, värderingen ligger på P/e 5 och många ryska bolag har dessutom en väldigt låg belåning.

Jämfört med mycket annat där ute är Moskvabörsen ett safe haven.