Viktig information. Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse. Genom att stänga denna ruta accepterar du att cookies används. Läs mer
Stäng

Juli blev åter en negativ månad för många börser och vi har under sommaren upplevt en ökad volatilitet. Den Internationella valutafonden, IMF, lämnade en prognosuppdatering under månaden. Den globala BNP-prognosen lämnas oförändrad på 3,5 procent för innevarande år och 3,6 procent för 2018.

Prognosen för USA har skruvats ned jämfört med vårprognosen i april. USA:s BNP väntas öka med 2,1 procent i år och även 2,1 procent för nästa år. En nedrevidering med 0,2 respektive 0,4 procentenheter.

Som grund för nedrevideringen lyfter IMF bland annat fram finanspolitiken som inte väntas bli lika expansiv som tidigare förutspåtts. Däremot höjer man prognosen för Kina efter en stark inledning på 2017 och med stöd av en allt mer expansiv finanspolitik. Prognosen för Kina har reviderats upp med 0,1 procentenhet för innevarande år till 6,7 procent. Även BNP-prognosen för 2018 justerades upp med 0,2 procentenheter till 6,4 procent.

Carnegie Total hade en negativ månad och backade med 1,18 procent. Av fondens innehav utvecklades Carnegie Asia bäst med en uppgång på 3,1 procent. Sverigefonden och OPM Quality Companies hade en sämre utveckling och gick ner med 4 respektive 3 procent. Inom räntedelen utvecklades Carnegie Corporate Bond och Carnegie Emerging Markets Corporate Bond väl och steg med 0,55 respektive 0,23 procent.

Dollarn fortsätter att försvagas mot kronan och euron. Dollarindex (DXY) har kommit ner kraftigt under de senaste månaderna, dollarn har därmed försvagats med ca 9 procent under året mot andra valutor. Trump har haft en hel del politiska motgångar och tvivel rörande inflationstrycket i USA har bidragit till att pressa dollarn.  Förväntningar på ytterligare en räntehöjning från Federal Reserve har skjutits framåt i tid. Enligt terminsmarknaden är det enbart 6 procents sannolikhet för en räntehöjning vid nästa möte i september.

Efter att oljepriset försvagats under året och handlats som lägst under mitten av juni har oljan åter stärkts under månaden. Fallande oljelager i USA har bidragit till den ökade optimismen. Vanligtvis brukar den ryska börsen korrelera väl med oljerörelsen men än så länge har vi inte noterat detta. Troligtvis har det försämrade politiska läget och en allt sämre relation mellan Ryssland och USA bidragit till en ökad riskpremie.

Kopparpriset är upp med ca 14 procent sedan början av året. Kopparpriset brukar ses som en ledande indikator för konjunkturen. Det har funnits en allmän misstro mot Kinas konjunkturutveckling, men vinden verkar ha vänt, det höga kopparpriset indikerar att många investerar gör bedömningen att det ser stabilare ut, den tidigare pessimistiska synen på landets makromiljö har ändrats och ett mer positivt tolkningsföreträde verkar råda, åtminstone kortsiktigt.

PMI för tillverkning i Indien föll kraftigt från 50,9 till 47,9 under juli. Under 50 indikerar kontraktion och speglar därmed väldigt låga förväntningar bland inköparna i Indien. Högre skatter på tjänster och varor kan kanske förklara den svaga PMI-siffran och som vanligt ska man inte läsa in allt för mycket i en enskild datapunkt. Nedgången i PMI kan mycket väl vara tillfällig.

Sverige

Riksbanken lämnade reporäntan oförändrad på -0,5 procent. De fortsätter att bedriva en extremt stimulerande penningpolitik. Direktionen bedömer att det nu är mindre sannolikt än tidigare att reporäntan sänks den närmsta tiden. De beslutade även att köpen av statsobligationer med 15 miljarder kronor kommer att fortsätta under andra halvåret 2017. Riksbanken har sänkt tillväxtprognosen för innevarande år, men höjt den något för 2018. Enligt Stefan Ingves har det tagit tid att få upp inflationen och det är därför alltför tidigt att göra penningpolitiken mindre expansiv i detta läge.

Enligt statistik från SCB steg Sveriges BNP med 1,7 procent, jämfört med föregående kvartal. I årstakt steg BNP med 4,0 procent. Svensk ekonomi är stark både i absoluta men även i relativa tal, om man gör en internationell jämförelse. Vi fick dock se något svagare signaler från PMI inköpschefsindex som är en konjunkturmätare för den svenska ekonomin, som föll med 1,9 indexenheter till 60,4 i juli, en nedväxling från en hög nivå. Nedgången drevs främst av en svagare orderingång.

USA

Federal Reserve lämnade styrräntan oförändrad på 1,00-1,25% vid senaste räntemötet. Fed-kommittén fastslår att arbetsmarknaden fortsätter att stärkas och även att den ekonomiska aktiviteten har stigit något. En normalisering av balansräkningen ska inledas relativt snart, men med villkoret att ekonomin utvecklas som väntat. Vi ser en allt större tillförsikt bland amerikanska hushåll. Enligt Conference Boards månatliga mätning steg hushållens konfidensindikator till 121,1 i jult, jämfört med 118,9 i juni.

Europa

ECB lämnade styrräntorna oförändrad och meddelade samtidigt att de kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer under en utdragen period. De månatliga tillgångsköpen som uppgår till 60 miljarder euro kommer enligt plan att fortsätta till årsskiftet. Enligt uttalande från ECB-chefen Mario Draghi är det underliggande inflationstrycket fortsatt dämpat och tyngs främst av svaghet i energipriserna. Därmed så är det enligt ECB-chefen fortsatt nödvändigt med betydande grad av penningpolitisk ackommodering för att inflationstryck gradvis ska byggas upp.

Tyskland har fortsatt medvind och uppvisar en väldigt stark ekonomi. IFO-index som mäter klimatet inom näringslivet i Tyskland steg till rekordhöga 116 i juli, jämfört med 115,2 i juni. Vi ser en stark underliggande tillväxt men det finns även tecken på en avkylning i takten för den tyska ekonomins expansion. PMI-siffrorna är på väldigt höga nivåer och senaste siffran för den tyska industrins sammanvägda inköpschefsindex minskade till 55,1 i juli, från 56,4 föregående månad.

Makrostatistiken är fortfarande väldigt stark och eventuella signaler för recession är fortfarande långt borta. Mycket talar för aktier som tillgångsslag. Den globala marknaden befinner sig i ”Goldilocks” – låg arbetslöshet, låg inflation, låga räntor och stadig BNP-tillväxt.