Viktig information. Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse. Genom att stänga denna ruta accepterar du att cookies används. Läs mer
Stäng

De asiatiska marknaderna korrigerade återigen i december. Carnegie Asia sjönk i värde med 3,9 procent.

Månaden präglades av nervös och mycket volatil utveckling. Riskaptitet avtog och marknaden bevakade turerna mellan USA och Kina avseende handelskonflikten med spänt intresse. Fed i USA höjde räntan som förväntat. Tyvärr var deras ränteprognos för 2019 lite för hård, med ytterligare två eller tre räntehöjningar kvar innan man når normalt ränteläge. Varje uttalande från Fed vägs nu på guldvåg för att avgöra vart vi är på väg.

Donald Trump anser förstås att det är dags att sänka räntan, men hans agerande är också mycket oförutsägbart, vilket stör börsen.

I Kina rapporterades svagare ekonomisk statistik. BNP-tillväxten är den lägsta sedan 2008 med en förväntad tillväxt på 6-6,5 procent. Utvecklingen för detaljhandeln och bilförsäljningen under hösten har varit mycket svag. Index över inköpschefernas aktivitet föll under 50 vilket mottogs mycket negativt.

Kinas export höll dock upp bättre än förväntat under hösten trots handelskonflikten. Förklaringen är att många kunder i USA valde att bygga upp sina lager inför hot om ökade import tariffer för kinesiska varor vid årsskiftet. Detta kan ge svagare export i början av 2019. De stimulansåtgärder som lanserades i somras verkar inte ha gjort stor skillnad. Centralbanken agerar nu med sänkta reservkrav för banksystemet för att stimulera ekonomin via ökad bankutlåning.

Den indiska marknaden klarade sig bättre i december. Lägre oljepris, fallande obligationsräntor och en återhämtning för den indiska valutan mot dollarn gjorde att börsen stabiliserades. Trots att utfallet i fem delstatsval i december var till nackdel för det styrande partiet BJP tog börsen detta med ro. BJP lyckades med konststycket att förlora samtliga delstatsval. Detta ger en signal om ett ganska brett missnöje med Narendra Modi´s politik, framförallt hos befolkningen på landsbygden som, trots olika regionalpolitiska åtgärder, har fått sämre inkomstutveckling och därmed lägre köpkraft.