Stäng

Alla vill ha elbil och förnybar energi – men ingen vill investera i nya gruvor

Efterfrågan på basmetaller som koppar och aluminium förväntas öka kraftigt framöver. Priserna på LME har redan stigit sedan förra året. Priset på till exempel koppar har mer än dubblats sedan bottennivån i mars 2020, från 4600 dollar per ton till idag 9400 dollar per ton.

I ett samtal nyligen med Chris La Femina, metallanalytiker, och Simon Powell, aktiestrateg, från Jefferies gick vi igenom drivkrafterna bakom denna utveckling.

Efterfrågan består utav två delar. Dels en kraftig cyklisk återhämtning i global ekonomi efter Covid-19 nedgången 2020 då många länders ekonomier stängdes ned. Koppar har alltid varit cykliskt och gynnas av ökad BNP tillväxt, speciellt när det byggs infrastruktur, kraftverk med distribution, nya telefonnät och fordon och hus. Jefferies analys utgår från att med en global BNP tillväxt på 2% per år framöver, så kommer efterfrågan för koppar att öka med 2,8% per år. I dagsläget svarar den cykliska efterfrågan för 95% av koppar efterfrågan. Det innebär att förändringar i prognosen för global tillväxt får stor påverkan för kopparkonsumtionen.

”Ökad produktionsvolym och bättre skalfördelar hos tillverkarna ger lägre batteripriser, vilket innebär att försäljningen av eldrivna fordon stiger när priset är jämförbart med traditionella bilar.”

Den andra delen av efterfrågeökningen är av strukturell natur. Behovet av att förändra samhället till att bli fossilfritt och att minska utsläppen av koldioxid skapar strukturellt högre efterfrågan av bland annat koppar. Denna förändring drivs till stor del av policybeslut från flertalet länder. Allt fler länder beslutar om förbud av försäljning av bilar med förbränningsmotorer efter 2030. Ökad produktionsvolym och bättre skalfördelar hos tillverkarna ger lägre batteripriser, vilket innebär att försäljningen av eldrivna fordon stiger när priset är jämförbart med traditionella bilar. Statliga subventioner skapar också incitament att byta till elbil. En elbil behöver fem gånger så mycket koppar som en bensinbil i sin konstruktion. Dels genom batteriet, dels genom att en elbil behöver mer elkablage.

Samtidigt sker stora investeringar i förnybar energi, sol- och vindkraft, i många länder. Inte bara Sverige bygger ut grön elproduktion utan även stora länder som Kina och Indien gör betydande investeringar inom detta område.

För att kunna genomföra förvandlingen från ett samhälle som till stor del drivs av fossila bränslen till ett elektrifierat samhälle, krävs stora investeringar i utbyggnad av kraftproduktionen men också av kraftnätet. Även där går det åt ansenliga mängder koppar.

Dessutom sker nu övergången till nästa generations mobiltelefoni genom utbyggnad av 5G-nätet. Ny infrastruktur för kommunikation förbrukar också mycket koppar.

Idag svarar elfordon och förnybar energi för ca. 5 procent av efterfrågan för koppar, men med mycket snabbare tillväxt framöver.

Investeringar i förnybar energi – vad driver det ökade behovet av koppar?

Man brukar räkna med att för att bygga ett traditionellt kolkraftverk går det åt 1 ton koppar per Megawatt kapacitet i elproduktion. Som jämförelse går det åt 4-5 ton koppar per MW när man bygger sol- eller vindkraftverk på fast mark. Vid byggnation av sol- eller vindkraftverk offshore, det vill säga. i vattnet utanför kusten, behövs det hela 15 ton koppar per MW. Detta kanske är självklart, men ju längre distansen är mellan källan för kraftproduktion och tätorten eller industrin där kraften behövs, desto mer koppar går åt till transmissionen av kraften.

Hur behöver global kapacitet för kraftproduktionen förändras?

Det totala globala utsläppen av koldioxid, enligt uppgift från Jefferies, var 36 miljarder ton 2019. Många länder har redan nu satt upp målet att bli koldioxidneutrala till år 2050. Kina har satt samma mål till år 2060. För att uppfylla målet från Parisavtalet 2015, att global uppvärmning ska begränsas till max 2 grader, får vi anta att en målsättning är att globala utsläpp av koldioxid år 2050 ska vara noll.

Med detta antagande kan vi analysera hur omställningen av kraftproduktion på global nivå behöver ske. Idag finns globalt totalt 7000 Gw kapacitet för kraftproduktion. Av dessa är 4000 Gw kraftverk drivna av fossila bränslen, 2000 Gw från kol och 2000 Gw från naturgas.

För att ersätta ett kol- eller gasdrivet kraftverk på 2000 Gw med förnybar energiproduktion, behövs det en kapacitet på 6000-8000 Gw effekt för sol- eller vindkraft. Förklaringen är att förnybar energi ger lägre verkningsgrad i och med att solen lyser bara på dagtid och vindkraften varierar med väderleksförhållandena på platsen. Självklara saker kan tyckas, men det får viktiga konsekvenser för energiomställningen.

För att uppnå målet i Parisavtalet behöver 9000 Gw solkraft och 9000 Gw vindkraft byggas. Idag finns det 700 Gw solkraft och 700 Gw vindkraft. Förra året, 2020, byggdes det 100 Gw ny vindkraft och 70 Gw solkraft. För att uppfylla målsättningen behöver denna kapacitetsutbyggnad tredubblas i omfattning. Kina har redan annonserat att de planerar att bygga 120 Gw i ny förnybar energiproduktion genom sol- och vindkraft under innevarande år.

Källa: Jefferies Equity Research, Metals & Mining report November 23rd, 2020

Under de senaste hundra åren har vi haft fyra så kallade ”supercycles”. Den senaste gången en supercycle inträffade var 2004 till 2007 då den kinesiska ekonomin växte med 10-12% per år och den indiska ekonomin växte med 8% per år. En supercycle som drivs av globala behov av strukturell förändring kan vara så länge som 10-15 år.

I en normal ekonomisk cykel ökar utbudet av kopparbrytning/produktion i gruvledet, när priserna stiger, med en viss eftersläpning. Denna gång är läget i vissa delar annorlunda.

Utbudet av ökad kopparbrytning begränsas av politiska beslut och policy beslut samt att man behöver ta hänsyn till miljökonsekvenser av ny gruvbrytning. Även länder som traditionellt är stora inom gruvindustrin, till exempel Australien är nu mycket restriktiva vad gäller licenser för nya gruvor. I tidigare ekonomiska cykler var ledtiderna för att öppna nya fyndigheter för utvinning av metaller ca. tre till fyra år. Idag ligger ledtiderna för nya gruvor på tio till tolv år. Detta utgör en kraftigt begränsande faktor för utbudet.

Prognosen är att med begränsade möjligheter att utöka gruvbrytningen för kopparproduktion och med strukturellt högre efterfrågan för koppar, så kommer metallmarknaden att befinna sig i ett läge där vi får ett underskott. Efterfrågan överstiger utbudet. Detta ger normalt stigande priser. En del av detta har redan diskonterats av marknaden i och med förra årets prisuppgång. Flera aktörer inklusive Jefferies tror dock att priset för koppar kan komma att stiga till 12000 dollar per ton.

Källa: Jefferies Equity Research, Metals & Mining report November 23rd, 2020

Även om man inte vill investera i metaller. Så är prisutvecklingen intressant av helt andra skäl. Inflation. Kraftigt stigande råvarupriser genererar inflation. Vi ser redan tydliga tecken på effekten i form av av högre PPI, producentprisindex, i flera länder bland andra Kina. Industribolagen i Indien rapporterar om lägre marginaler till följd av högre råvarupriser, inte bara för koppar utan också för aluminium och stål. Detta ger så småningom upphov till högre konsumentpriser vilket i sin tur orsakar krav på högre löner. Inflationsspiralen är ett faktum. Som ett brev på posten kommer sedan åtgärder från centralbankerna i form av åtstramningar och högre räntor. Högre ränteläge är generellt sett negativt för aktiemarknaden.

Källa: Jefferies Equity Research, Asia Maxima, Christopher Wood, April 4th, 2021

Det riktigt intressanta i allt detta, förutom möjligheten att investera och generera avkastning, är att försöka förstå de globala implikationerna av dessa förändringar drivna av politiska policybeslut. Det är inte svårt att förstå att förändringar är helt nödvändiga om man vill uppnå de globala klimat målsättningarna. Med Biden i USA som ny drivande kraft bakom den globala miljöagendan ökar också sannolikheten att förändringar kommer till stånd.

Det förfaller dock som om de som planerar den nödvändiga strukturomvandlingen har missat några viktiga faktorer. De verkar inte ha haft förmåga att analysera hela värdekedjan i de förändringar som krävs. Det finns en motsättning i det faktum att många länder driver förändring i samhällsstrukturen mot eldrivna fordon och förnybar energi, men det finns ingen vilja eller ambition att verka för att säkerställa den gruvdrift och produktion av de basmetaller som är helt nödvändiga för att åstadkomma denna förändring. Om detta beror på bristande insikt i hur dessa samband ser ut eller av andra faktorer är svårt att säga. Jag tror att man måste se framställningen av till exempel koppar som en del av lösningen för en elektrifiering av samhället och för att reducera utsläppen av koldioxid i miljön. Man borde också ta hänsyn till att flera större gruvföretag nu driver en förändringsprocess mot en mer miljövänlig produktionsteknik och för att säkerställa att allt hårdare ESG krav efterlevs.

 

 

 

Mer om fonden

Carnegie Asia

Carnegie Asia är fonden för dig som tror på kraften i en ung och allt mer välutbildad befolkning med stort konsumtionsbehov. Nästan halva jordens befolkning bor i Asien, och trots...

Mer info
Köp fond

Fler artiklar

Portföljbolagen som gynnas av omställningarna
Carnegie Asia

Portföljbolagen som gynnas av omställningarna

De asiatiska marknaderna föll tillbaka under april. Carnegie Asia föll i värde med 1,2 procent. Vi har tidigare skrivit om intressanta investeringsteman i Asien. Flera av dessa drivs av ett...

Gunnar Påhlson 7 maj 2021
Ökad reglering av fintech-bolagen
Carnegie Asia

Ökad reglering av fintech-bolagen

De asiatiska marknaderna föll tillbaka under mars. Tack vare en valutaförstärkning för dollarn på drygt 4 procent steg ändå värdet uttryckt i kronor. Carnegie Asia steg i värde med 1,1...

Gunnar Påhlson 7 april 2021
Vilket är rätt pris att betala för denna tillväxt?
Carnegie Asia

Vilket är rätt pris att betala för denna tillväxt?

Den positiva börstrenden för Asien fortsatte i februari, åtminstone fram till det kinesiska nyåret som inträffade i mitten av månaden. Som mest var börsen upp med drygt 9 procent. Slutet...

Gunnar Påhlson 3 mars 2021