Stäng

Blecher till NCC: ”Fortsätt med höga ambitioner inom hållbarhet”

NCC har beslutat att omorganisera sitt hållbarhetsarbete. Detta väckte frågor hos Carnegie Sverigefonds förvaltare Simon Blecher och analytikern David Östman, som därför kallade till en påverkansdialog med NCC. ”Vi vill arbeta kundnära och vi vill arbeta expertnära. Därför lägger vi ansvaret för hållbarhetsfrågor så nära kunderna som det går”, berättade NCC:s CFO Susanne Lithander och kommunikationsdirektör Maria Grimberg i mötet, som landade i tre uppmaningar från Carnegie Fonders sida.

Med drygt 5 procent av aktierna är Carnegie Fonder NCC:s tredje största ägare, efter Nordstjernan och pensionsbolaget AMF. Carnegie Sverigefonds förvaltare Simon Blecher sitter i NCC:s valberedning och är därmed djupt engagerad i byggbolaget.

Hållbarhetsdialogen med NCC hölls digitalt, med Simon Blecher och David Östman från Carnegie Fonders sida och kommunikationsdirektör Maria Grimberg och ekonomi- och finansdirektör Susanne Lithander från NCC.

Maria Grimberg, kommunikationsdirektör & ekonomi- och finansdirektör Susanne Lithander från NCC.

Simon inledde med att förklara Carnegie Fonders långsiktiga investeringsfilosofi och hur NCC:s omorganisation ledde till en intern diskussion.

“NCC har en unik position på den svenska och nordiska byggmarknaden, och vi är alla vinnare på er höga nivå på hållbarhetsarbetet. I vår analys reagerade vi på att ni omorganiserade, och därför blev vi nyfikna på att höra mer om hur ni tänker. Vi vill ju säkerställa att NCC fortsätter hålla samma höga nivå som tidigare.”

David Östman, risk- och affärsanalytiker på Carnegie Fonder.

Med den inledningen kunde David Östman, risk- och affärsanalytiker på Carnegie Fonder, ställa första frågan.

David: Varför omorganiserar ni ert hållbarhetsarbete?
”I korthet är målet med förändringen att arbeta ännu närmare våra intressenter. Vi vill skapa tydlighet kring arbetet med att driva de förändringar som krävs för att leva upp till kundernas och samhällets förväntningar. Därför måste ansvaret för hållbarhetsarbetet ligga ute i affären”, berättar Maria Grimberg.

Simon: Vilka förändringar kommer att ske?
”Vi har kvar hållbarhetsfunktioner i alla affärsområden. Vi samlar all datainsamling och rapportering i Finance, det vill säga i den organisation som konsoliderar och följer upp finansiella data. Vår ambition är att åstadkomma ett verkligt integrerat arbete där vi kan fokusera på de områden där kundernas förväntningar på oss är störst och där vi kan göra mest skillnad”, beskriver Maria Grimberg och fortsätter:

”Vi vill arbeta kundnära och vi vill arbeta expertnära. På så sätt kan de som har bäst kunskap påverka mest. Därför lägger vi ansvaret för hållbarhetsfrågor så nära kunderna som det går.”

David: Är det koncernledningen som följer upp att relevanta faktorer integreras? På vilket sätt ändras det mot tidigare?

”Det här innebär ett ännu större ansvar hos koncernledningen för att sätta mål och följa upp affärsområdenas hållbarhetsarbete på samma sätt som man följer upp andra delar. Detta till skillnad från tidigare, då koncernledningen följde upp en hållbarhetsfunktion som i sin tur följde upp affärsområdena på hur de lyckades med sitt hållbarhetsarbete.”, säger Susanne Lithander, NCC:s ekonomi- och finansdirektör och fortsätter:

”Vi gör det här för att nå ett integrerat arbetssätt som vi är övertygade är rätt på sikt, men det är så klart också en förändringsprocess.”

David: Idag har NCC hållbarhetsmål för 2020. Hur och när kommer ni sätta mål med längre tidshorisont och på vilken nivå i organisationen kommer det göras?

”Målen för 2020 ligger kvar. Vi är igång med ett arbete för att sätta nya mål bortom 2020, men där är vi inte klara än. Målen kommer att sättas av koncernledningen på övergripande nivå men det blir naturligtvis också nedbrutna mål. Förmodligen blir det mål med lite olika horisonter. Vi får återkomma i den frågan under hösten”, berättar Maria Grimberg.

Simon: Vilka trender ser ni på de krav som era kunder ställer?
”I en kundundersökning vi genomfört nyligen ser vi att kunderna har höga krav på hållbarhetsarbetet. Många publika kunder, till exempel kommuner, arbetar enligt FN:s 17 globala mål, där målet om att minska klimatutsläppen är överskuggande. Det finns också tydliga förväntningar på ett livscykelperspektiv – att rapportera helheten i ett projekt,” säger Maria Grimberg.

David: Bra att du tar upp det. Vi vill gärna se tydligare redovisning av hur stor andel av omsättningen som är miljöklassade byggnader eller projekt. Hur kommer ni redovisa er hållbarhetsdata framöver?

”Vår avsikt är att redovisa hur stor andel av verksamheten som är helt grön.”

”Problemet med redovisning av hållbarhetsdata är att det idag inte finns någon standard. Vi arbetar för att jaga ihop data från leverantörer, men även längre bak i kedjan. Vi vill uppnå en klimatneutral position. Vår avsikt är att redovisa hur stor andel av verksamheten som är helt grön. För oss är det viktigt att mäta det som är verkligt”, säger Susanne Lithander.

Simon: Ert huvudkontor är en fantastisk byggnad. Jag var med när det planlades och första gången vi åkte upp i hissen, när det fortfarande byggdes. Jag har aldrig sett en så grön och imponerande kåk. Med tanke på er profilering, utöver att det är en god insats på samhällsnivå, så finns det en bra aktiestory i den gröna profilen, och att kommunicera det gröna arbetet man gör. Något som syns hos andra aktörer.

Simon fortsätter: ”Skogsbranschen för 30-40 år sedan var kopplad till hemska utsläpp och maskiner, någonting som är helt förändrat idag. Jag tror inte att man kan sitta och vänta på målen, utan det gäller att hitta på egna mål. Vår rekommendation är ni tar med det till ledningen och styrelsen. Jag tycker att hållbarhet är den viktigaste frågan för NCC just nu.”

Simon: Hur går arbetet med att redovisa andel miljöcertifierad omsättning?

”Anledning till att rapportering och redovisning numera ligger hos ekonomifunktionen är att vi är experter på att få ihop data och konsolidera siffror. Vi vill utveckla systematiken kring att sammanställa denna data. Eftersom det inte finns några standards har vi tidigare uppskattat denna siffra men arbetar nu med att fånga in data längre bak i ledet”, berättar Susanne Lithander.

Efter drygt en timmes ytterligare diskussion, om bland annat TCFD* och EU:s taxonomi*, är det dags att runda av. Maria Grimberg menar att det bra att Simon och David vill ha en dialog och säger att det ”handlar om att konkretisera hållbarhetsfrågorna och göra rätt val, kartlägga vad som är vår del i kedjan och vad vi kan påverka. Vi har mycket konkret som vi kan påverka, och då ska vi också göra det. Vi uppskattar er input, fortsätt gärna göra det.”

Simon avslutar med att beskriva hur tagen han blev första gången han var på NCC:s huvudkontor i Järva Krog eftersom det var så fint och modernt, och hur miljövänligt det var byggt.

Simon Blecher, förvaltare Carnegie Sverigefond & Tomas Carlsson, VD NCC, på plats vid bygget av NCC:s huvudkontor.

”För oss långsiktiga investerare är det självklart att ha en kontinuerlig dialog med våra innehav. Vi vill vara med och utveckla ert hållbarhetsarbete, och det ska bli spännande att följa upp i höst. Trevlig sommar!”

Tre uppmaningar från Carnegie Fonder till NCC:

  1. Fortsätt kartlägga era utsläpp i scope 3, sätt mål relaterat till att minska dessa och påverka era leverantörer.
  2. Bra att ni stödjer TCFD*. Lägg gärna till er i listan över ”supporting companies” på TCFD:s hemsida så att andra bolag kan inspireras till att följa efter.
  3. Vi tror att NCC kan ha en andel av omsättningen som uppfyller kriterierna som ställs upp i EU:s kommande taxonomi* för hållbara aktiviteter. Fördjupa er gärna i regelverket för att kunna leverera den data och de beräkningar investerare kommer att efterfråga.

*) TCFD – Task Force on Climate Related Financial Disclosures – har tagit fram riktlinjer som ska ge företag finansiell koll över hur de påverkas av att klimatförändringar. EU:s så kallade taxonomi är ett verktyg som klassificerar vilka investeringar som är miljömässigt hållbara eller ej. Syftet är att säkerställa så att finanssektorn får gemensamma riktlinjer för vilka investeringar som ska få kallas gröna.

 

Mer om fonden

Sverigefond A

Carnegie Sverigefond investerar i svenska börsnoterade aktier och innehåller landets bästa och mest stabila bolag. Vi investerar långsiktigt i värdebolag – bolag med hållbara verksamheter, starka balansräkningar och goda utdelningsmöjligheter. Carnegie Sverigefond...

Mer info
Köp fond

Fler artiklar

Sverigefondens största innehav har starka balansräkningar
Carnegie Sverigefond

Sverigefondens största innehav har starka balansräkningar

Som så många gånger förr blev oktober jobbigt för Stockholmsbörsen. Covid 19 som förvärrades, utökade nedstängningar av europeiska länder – dock är fabriker och skolor öppna på sina håll denna...

Simon Blecher 9 november 2020
Utdelningarna är tillbaka
Carnegie Sverigefond

Utdelningarna är tillbaka

Stockholmsbörsens positiva momentum fortsatte i september och i dagarna har i princip merparten av årets nedgång återhämtats. Även om börsuppgången är tudelad – många mindre bolag och techaktier har våldsamma...

Simon Blecher 8 oktober 2020
Börsen i USA extra het – smittar av sig
Carnegie Sverigefond

Börsen i USA extra het – smittar av sig

I USA var börsen hetare än någonsin under augusti och en del av den uppgången smittade av sig på Europa liksom Stockholmsbörsen. Två steg fram och ett steg tillbaka fortsätter...

Simon Blecher 3 september 2020