Marknadskommentar
FEBRUARI 2023
Efter en stark start på året fick vi se en blandad utveckling på världens aktiemarknader under februari. Inflationssiffrorna överraskade på uppsidan och räntorna steg betydligt under månanden. Recessionshotet verkar avblåst för tillfället, med det innebär att Fed får ett allt svårare jobb att bekämpa inflationen.
MÅNADENS SPANINGAR
1. There’s a new sheriff in town! Under februari ledde den nya Riksbankschefen Erik Thedéen sitt första policymöte. Det blev som väntat 50 punkters höjning då direktionen tog styrräntan upp till 3,00 procent och kanske bör vi ge det lite mer tid innan vi läser in eventuella förändringar med det nya ledarskapet. Ett par saker stack ut och en sådan var att direktionen kommenterade den svenska kronan. Vi har inte sett denna tydlighet tidigare men i den senaste penningpolitiska rapporten är Riksbanken konkret och uttrycker sin syn att om kronan ”fortsätter att utvecklas svagt blir det betydligt svårare för Riksbanken att varaktigt föra tillbaka inflationen mot målet”. Riksbanken meddelade också att de under våren kommer att börja sälja av delar av sitt innehav i svenska statspapper. Efter mötet steg svenska räntor samtidigt som kronan stärktes mot Euron.
2. Kreditmarknaden – Rapportsäsongen är nu över för även de mindre bolagen och vi kan konstatera att de sämre konjunkturutsikterna fortfarande inte påverkar siffrorna i någon större utsträckning. Samtidigt ser vi ingen större diskrepans i hur bolagen handlas på kreditmarknaden oavsett deras exponering mot den ekonomiska cykeln. Med det sagt tycker vi att det finns många namn som erbjuder väldigt attraktiv riskjusterad avkastning för tillfället och särskilt i den nordiska marknaden. Vårt tips blir såldes att fokusera på kvalitet oavsett hur många bokstäver kreditbetyget rymmer då de betalar tillräckligt bra (samtidigt som sömnen blir mindre lidande om konjunkturen viker kraftigt).
3. De svenska bolagen rapporterade i aggregat solida rapporter för Q4 (22). Försäljningstillväxten uppgick till 20 procent, varav medianen för organisk tillväxt var 8 procent, år över år medan EBIT (rörelseresultatet) steg 8 procent. Starkast vinsttillväxt uppvisade finanssektorn (drivet av bankerna) med 31 procent år över år. Estimatrevideringar var för börsen som helhet relativt små, EPS höjdes cirka 0,4 procent (på rörelseresultatnivå var höjningen större men analytikerna fick revidera upp ränteantaganden för finansnetto och det motverkade den positiva effekten på EPS). Sammantaget så var Q4 (22) ett kvartal där bolag som inte var direktexponerade mot en alltmer pressad konsument fortfarande levererade god och stabil lönsamhet. Mycket tyder på att även Q1(23) blir stabilt år över år men makroutsikterna för resten av året är högst osäkra.
4. Bättre möjligheter bland företagsobligationer. Inflationssiffrorna den senaste tiden har regelmässigt visat sig vara högre än förväntat. Visserligen är inflationen på väg ned, men inte i den takt som marknaden hoppats på. Det har fått räntorna att vända upp igen då risken är uppenbar att centralbankerna tvingas till fler och större räntehöjningar de närmaste månaderna. Ändå har aktiemarknaderna kunnat undvika att påtagligt vända ned efter den starka uppgång vi såg i januari. Det skulle kunna förklaras av att ekonomin överraskat med att vara förvånansvärt stark och att därför vinstförväntningarna höjs. Men om oron för företagens lönsamhet nu dämpats, varför kan man då köpa företagsobligationer med avkastning som vida överstiger den direktavkastning som aktier ger. Om nu företagens vinstutveckling skulle vara stark borde räntorna på företagsobligationer sjunka. Då osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen som vanligt är osäker är det rimligt att i nuläget överväga dra ned på aktieexponeringen till förmån för företagsobligationer.