Stäng

Håll koll 2021

2020 blev på många sätt exceptionellt och vem vet, kanske 2021 blir ännu värre. Eller inte. Ingen vet, det är därför vi investerar långsiktigt. Men det finns några fenomen och trender som våra förvaltare håller extra koll på, visar en genomläsning av deras ännu ej publicerade årsrapporter.

Håll koll 1: Inflation

Simon Blecher:

Hur länge kan staterna pumpa in pengar utan att det bubblar över och blir inflation och därmed stökigt för aktiemarknaden? En sak är säker, de hållbara och välskötta bolagen i Sverigefonden kommer att behövas och utvecklas i takt med att västvärlden blir allt mer grön och investeringar tar över istället för penningpolitisk stimulans.

Mikael Engvall och Mona Stenmark:

Med inflationen fortsatt under Riksbankens inflationsmål bedömer vi att styrräntan kommer att kvar på 0 under överskådlig tid. Sen återstår det att se vilka långsiktiga ekonomiska effekter som såväl den selektiva nedstängningen som de vidtagna stimulansåtgärderna kommer att få. Även om svensk ekonomi i närtid tacksamt tar emot både penningpolitiska och finanspolitiska stimulanser kan det i det längre perspektivet leda till följdeffekter som i ett senare skede kan får inverkan på såväl inflation som det allmänna ränteläget.

Håll koll 2: Strukturaffärer

Jonas Andersson:

Den sista månaden på 2020 blev händelserik. Bud från både SBB och Castellum kom på norska Entra, som är ett av de större innehaven i vår fastighetsfond. Sista orden är inte sagda i den processen och Entra handlas just nu över det högsta budet. SBB köpte även en stor post till överkurs i Offentliga hus och kommer att presentera ett bud på samma nivå inom kort. Ett så kallat pliktbud från Rutger Arnhult på Corem har också kommit.

”Det är därför mycket möjligt att år 2021 blir strukturaffärernas år.”

Generellt sett ser vi större värderingsskillnader mellan olika fastighetsbolag än på mycket länge. Ibland är bolag lågt värderade av en rimlig anledning, men ibland handlar det bara om just en låg värdering. På sikt kommer som sagt detta att rätta till sig eller så kommer högre värderade bolag att lägga bud på de lägre värderade bolagen. Det är därför mycket möjligt att år 2021 blir strukturaffärernas år.

Mattias Montgomery:

Värdeskapande affärer får allt mer uppmärksamhet, och det får även infrastrukturtillgångar. I Europa har bolag i telekomsektorn börjat synliggöra värden av sin infrastruktur och vi tror att flera nordiska bolag tittar på att göra något med sina infrastrukturtillgångar. Det handlar om att släppa in en till aktör och dela på infrastruktur för att sprida kostnader, det kan vara spin-offs och så kallade carve-outs, eller rena försäljningar som vi sett i ett av Carnegie Spin-offs nya innehav under 2020, Telia. Medan vi väntar på nästa nyhet på temat från Telias nya management, har vi en aktie med låg konjunkturkänslighet, låg värdering och en direktavkastning på 6 procent.

Vi tror att avknoppningarna kommer fortsätta, inte minst relaterat till miljö, där vi i Norge har sett flertalet avknoppningar eller carve outs av enheter som relaterar till energiomställning. Vi tror också vi kommer få se avknoppningar för att göra moderbolagen renare genom att dela ut enheter som drar ned hållbarhetsbetyget för helheten.

Niklas Edman och Maria Andersson:

Kreditkvaliteten i Norden skiljer sig mellan bolag och branscher men generellt bedömer vi bolagens utveckling som stabila trots årets volatilitet. Samtidigt är kreditmarginalerna fortsatt attraktiva jämfört med resterande Europa där centralbankens köp är betydligt mer aggressiva, vilket fört kreditmarginalerna till konstgjort låga nivåer.

Globala finansmarknader har återhämtat stora delar av fallet från i våras men än kvarstår en attraktiv premie inom nordisk high yield. Den långsammare återhämtningen för just nordisk high yield beror delvis på begränsade flöden men även att nyemissionsmarknaden kom tillbaka i full sving i slutet av året, det vill säga på samma sätt som under mars/april är det utbud och efterfrågan som på kort sikt styr prisutvecklingen, men över en längre period så är det underliggande avkastning.

Rapporterna för andra kvartalet kom i slutet av augusti och först då kunde man börja göra bedömningen om hur bolagen klarat krisen, det vill säga huruvida det är en förskjutning i avkastningen eller förhöjd kreditrisk. Detta har skapat intressanta investeringsmöjligheter i andrahandsmarknaden, inte minst för de korta krediterna där tiden till förfall är överskådlig och en stigande pristrend därför påtaglig.

Mona Stenmark och Mikael Engvall:
En stark marknad under andra halvan av 2020 har medfört lägre kreditmarginaler, vilket innebär en begränsning för ytterligare minskning framöver. Vi befinner oss i en lågräntemiljö vilket utgör en utmaning, men starka, stabila bolag med hållbarhetsfokus är en attraktiv kombination och vi ser goda förutsättningar att över tid uppnå god avkastning.

Håll koll 4: Tillväxtmarknader

Gunnar Påhlson:

Det finns flera anledningar att förvänta sig en positiv utveckling i Asien under 2021. Vi tror på en global cyklisk återhämtning i ekonomisk tillväxt och handel under året. Rekordlåga räntor, fortsatt stora stimulansåtgärder från centralbankerna samt en svagare dollarutveckling gynnar Asien. Vi tror inte att amerikansk utrikespolitik gentemot Kina, under Biden, förändras så mycket i sak, när det gäller handelstullar med mera. Däremot kan en återgång till en mer demokratisk form för utövande av politisk makt, innebära att relationerna mellan Kina och USA normaliseras. Detta borde vara positivt för Kina.

Vaccinframställningen mot covid-19 öppnar möjligheten för en cyklisk återhämtning av global ekonomisk aktivitet under 2021. Bättre global tillväxt gynnar Asien som till stor del fortfarande drivs av export, speciellt Kina, Taiwan och Sydkorea. Ett demokratiskt styre i USA innebär fortsatta ekonomiska stimulanser och stödpaket, vilket talar för en försvagning av dollarns värde. En svagare dollar gynnar normalt de asiatiska ekonomierna då kapitalet flödar tillbaka dit. Efter en tid med ökad global protektionism, under Trumps styre, får vi nu ett nytt handelsavtal i Asien, RCEP, där Kina ingår. Ett asiatiskt handelsavtal är betydelsefullt och ger på sikt ökad frihandel inom regionen vilket är en viktig drivkraft.

Fredrik Colliander:

Ryssland har likt de flesta länder drabbats hårt av covid-19. Förutom det rent mänskliga lidandet, med ett stort antal sjuka och döda, har förstås landets ekonomi påverkats kraftigt. Det är dock värt att påminna sig om att Ryssland har relativt stor motståndskraft mot kriser och att landet har en mycket stark balansräkning.

Nu har även Ryssland inlett massvaccinationer. Förutsatt att vaccinationerna är framgångsrika borde även situationen i Ryssland kunna återgå till det normala under 2021. Man bedömer att BNP kommer att öka med 2,8 procent under året och att rubeln bör stärkas väsentligt, kanske 7-8 procent mot dollarn. Den ryska aktiemarknaden bör kunna utvecklas positivt, pådriven av den globala återhämtningen, avslutade karantänåtgärder och fortsatt låga räntor.

Magnus Gustafsson

Mycket talar för att världsekonomin kommer att uppvisa en god återhämtning under 2021. De omfattande finanspolitiska stimulanserna kommer att fortsätta och de låga räntorna ger ett fortsatt stöd, vilket talar för aktier som tillgångsslag. Oljeprisets återhämtning kommer sannolikt fortsätta under 2021. Det bör gynna den ryska aktiemarknaden som har en stor oljeexponering. En global återhämtningsfas i kombination med stigande riskaptit är negativt för dollarn. Dollarförsvagningen bör gynna tillväxtmarknader under året.

 

Håll koll 5: Värdering

Mikael Tarnawski-Berlin:

Jag brukar titta på tre faktorer för att uppskatta framtida långsiktig avkastningspotential: värderingar, fundamenta och sentiment.

Värderingarna är höga, P/e-talen för MSCI World är högre än de historiska genomsnitten oavsett om man tittar på årets resultat eller för prognoser. Med det sagt så måste värderingarna jämföras med andra alternativ, främst obligationsräntor.

Under året sjönk yielden på globala obligationer till under 1 procent. Jämfört med den avkastningen är aktier värderade ungefär som de brukar, med cirka 2 procentenheter högre avkastning.

Fundamenta ser inte så bra ut just nu. Många länder har lågkonjunktur och hög arbetslöshet. Höga värderingar och dåliga fundamenta låter som en farlig kombination, men de finns ljusglimtar. Utvecklingen ser nämligen positiv ut. De flesta länders BNP återhämtade sig i tredje kvartalet och det är möjligt att de ekonomiska konsekvenserna av pandemin inte blir så långvariga.

Detta leder oss till den tredje faktorn, sentimentet. Efter att ha gripits av panik i början på året verkar marknaden nu vara väldigt positiv. Börsen räknar med att krisen i princip är över. Risken är nu istället att återhämtningen inte går så snabbt som de flesta förväntar sig.

Men som alltid ska man inte stirra sig blind på övergripande siffror. Vi investerar inte index utan i enskilda bolag, och det finns alltid ett undervärderat bolag någonstans i världen.

John Strömgren:

Vår uppfattning är som tidigare att en portfölj av stabila aktier som lämnar god utdelning och företagsobligationer skapar bra förutsättningar för en god långsiktig värdetillväxt till relativt låg risk. Den historiskt höga värderingen av relativt säkra räntepapper gör att fonden tills vidare troligen kommer att utgöras till mer än hälften av aktier kompletterat med främst high yield-obligationer.

Pandemin innebär naturligtvis en ökad osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen, även om marknaderna nu verkar förutsätta att de negativa ekonomiska konsekvenserna blir begränsade i ett längre perspektiv. Det förutsätter dock en lyckad vaccineringsprocess. Eventuella påtagliga bakslag i den processen kommer troligen få kortsiktiga negativa återverkningar på marknaderna och fonden. Värderingen av risktillgångar som aktier och high yield-obligationer är hög historiskt sett även om de nordiska marknaderna framstår som attraktiva i ett internationellt perspektiv. Förväntningarna på fonden bör sålunda ställas lägre än den årliga avkastning fonden skapat under den senaste tioårsperioden, 9 procent.

Simon Blecher:

Är börsen dyr? Inte i förhållande till räntan, men absolut i förhållande till dagens vinstnivåer. Om börsen ska hamna i linje med sin historiska värdering krävs en ganska rejäl vinstuppgång i år, vilket förstås redan ligger i korten. Det som är lite oroväckande är att de flesta osäkerhetsmomenten ser ut att försvunnit och med dem har även pessimisterna bytt fot och vem ska då bli köpare på marginalen? Tendenser som känns igen från it-bubblan är hur smålistorna exploderar, nyintroduktioner likaså och aktier stiger bara för att de stiger.  Uppgång föder uppgång och inflödena till aktiemarknaden är stora. Men historien visar att det är just när optimismen är hög som man ska vara försiktig.

”Förstå oss rätt. Vi tror inte på någon krasch, men stora delar av aktiemarknaden är kraftigt övervärderad.”

Förstå oss rätt. Vi tror inte på någon krasch, men stora delar av aktiemarknaden är kraftigt övervärderad. Sverigefonden däremot fortsätter att vara försiktig och består av lönsamma, välskötta och hållbara bolag med starka marknadspositioner och balansräkningar.

De största bolagen på Stockholmsbörsen, där Sverigefonden mest huserar, steg med 7 procent 2020, och av dessa 30 gick faktiskt drygt hälften ner. Det vittnar lite om hur tudelat 2020 var på börsen. Och är det någonting det innebär för framtiden är det att uppsidan finns kvar i många av de bolagen.

Håll koll 6: ESGovernance

John Strömgren:

Telia har ingått i Carnegie Strategifond tidigare men avyttrades då den föregående ledningen inte vidtog tillräckliga åtgärder för att fokusera och strukturera verksamheten. En lägre värdering tillsammans med ny ledning och styrelse innebär att aktien på nytt framstår som intressant. Kärnverksamheten i Sverige/Norden har över tid uppvisat en stabil intjäning även om lägre kostnadsbas skulle kunna lyfta lönsamheten ytterligare. Men det viktigaste är att den spretiga geografiska strukturen utan tydliga synergier nu är på väg att åtgärdas och med avyttringen av delägandet i Turkcell blir bolaget mer tydligt exponerat mot de nordiska marknaderna.

Telias problem i mångt och mycket har inte främst varit intjäningen utan den ständiga strävan efter expansion och nya tveksamma investeringar. Med den nya ledningen finns fog för optimism om en strategiomläggning med tydlig fokus på lönsamhet och kärnverksamhet framför expansion. Den tillträdande vd:n Allison Kirkby såväl som styrelseordföranden Lars-Johan Jarnheimer har båda bakgrund ifrån Tele2 med gott resultat. I rådande miljö borde det finnas en stark efterfrågan på bolag med stabila kassaflöden och utdelningar.

Simon Blecher:

Ett av de bolag som tidigare haft problem är Swedbank. Vi tycker det är imponerande att se hur de är på väg tillbaka och gör rätt saker i form av ökade investeringar i compliance samtidigt som nästintill hela styrelsen och ledningen med alla viktiga risk- och kontrollfunktioner är utbytt.

Mona Stenmark och Mikael Engvall:

Ett segment där vi varit aktiva för en mer hållbar utveckling är kraftindustrin. Vi har haft dialog med fjärrvärmebolaget Stockholm Exergi för att tydliggöra vår inställning till behovet att ställa om till förnybar energi och under 2020 fasade bolaget ut sin sista kolvärmepanna tidigare än väntat.

Niklas Edman och Maria Andersson:

Under året har resultatet av två längre dialoger burit frukt. Heimstaden fick genom tillsättning av Casper Von Koskull (ordförande) i våras sin första oberoende styrelsemedlem, något som vi efterfrågat under lång tid och anser viktigt i ett välskött bolag. Fastpartner presenterade nya mål under sin kapitalmarknadsdag och framförallt ambitiösa hållbarhetsmål där sammantaget innebär att bolaget åtar sig att nå klimatneutralitet år 2030.

John Strömgren:

SSAB är ett nytt innehav där bolagets fokus på att utveckla hållbara produkter och produktion har varit en starkt vägande faktor i investeringsbeslutet. SSAB har en strategisk plan för att revolutionera järn- och stålframställningen och bli det första stålföretag i världen som marknadsför järnmalmsbaserat fossilfritt stål 2026. Under hösten aviserade SSAB ett intresse att förvärva den holländska ståltillverkaren IJmuiden. Fonden kontaktade då SSAB med konkreta frågeställningar angående hur ett eventuellt förvärv av Ijmuiden skulle påverka bolagets hållbarhet, och främst de miljömässiga konsekvenserna. Om förvärvet genomförs finns det anledning att se över förutsättningarna för fondens fortsatta investering i SSAB, dels av hållbarhetsskäl, dels av fundamentalt ekonomiska skäl.

Viktor Henriksson:

Vi har haft en dialog med innehavet Vostok New Ventures och gläds åt att de flyttar sin juridiska hemvist från Bermuda till Sverige. Vi vill betona att det inte funnits något oegentligt med bolagets tidigare konstruktion men ser det ändå som positivt ur ett ESG-perspektiv med hemflytten.

Fredrik Colliander:

Vid samtliga 36 möten vi haft med ryska bolag under året har vi diskuterat hållbarhetsfrågor. På grund av pandemin har många av mötena hållits digitalt. Framför allt miljöfrågor har stått i centrum för våra diskussioner. Vi har fortsatt gjort påtryckningar för att alla ryska bolag ska skriva på FN Global Compact. Till vår glädje är det fler och fler som hörsammar våra krav och under året har ytterligare sex ryska bolag skrivit på detta varav fonden är investerad i två. Sammanlagt är det nu 35 ryska bolag som har skrivit på och många av dem finns i fonden.

Gunnar Påhlson:

Under året har vi fört samtal med flera bolag i portföljen för att diskutera ESG-frågor och för att försöka påverka företagens ESG-arbete i rätt riktning. Kontakt har skett med Samsung Electronics för att diskutera frågor rörande bolagsstyrning och korruptionsfrågor.

Mikael Tarnawski-Berlin:

Vad gäller corporate governance är vi är av åsikten att en vd inte ska sitta i styrelsen. Vi har röstat emot vd:ar i styrelser på de flesta bolagsstämmorna i år. Det finns dock undantag från vår huvudregel. Ett exempel är när en vd vi litar på dessutom är en stor aktieägare. Det bästa exemplet är Warren Buffett som sitter i Berkshire Hathaways styrelse. Han är bolagets största ägare och förtjänar därmed styrelserepresentation. Han har dessutom under de senaste 50 åren visat att han alltid agerar i alla aktieägares bästa intresse. Vi är därför väldigt positiva till att Warren sitter i styrelsen.

Håll koll 7: Case

Viktor Henriksson:

Vi har tagit in gamingbolaget Enad Global 7 som ett nytt innehav i Carnegie Micro Cap. Bolaget utvecklar egna spel och kan ses som en väldigt liten motsvarighet till sektorkollegorna Embracer och Stillfront. Vi tycker att vd och ordförande ger ett kompetent och engagerat intryck, spelen som hittills lanserats ser lovande ut. Bolaget har en tydlig ambition om att växa såväl organiskt som genom förvärv.

I Carnegie Småbolagsfond har vi ökat innehavet i Nent. Bolaget har en mycket skicklig ledning och har gjort mycket rätt som noterat bolag sedan våren 2019 då bolaget knoppades av från MTG. Värdeskapande affärer har genomförts, abonnentintaget till streamingtjänsten Viaplay har överträffat förväntningarna och konceptet med lokalt producerade serier i kombination med attraktiva sporträttigheter har visat sig vara lyckat. Vi tror bolaget har en ljus framtid.

Mona Stenmark och Mikael Engvall:

I spåren av turbulensen i mars uppstod intressanta investeringsmöjligheter och vi ökade i bolag som ICA, Arla och investmentbolaget Kinnevik där vi ser stabila, icke-cykliska verksamheter. Vi hade fortsatt en selektiv exponering mot fastighetssektorn. Vacse är ett samhällsfastighetsbolag där vi ökat exponeringen och vars rating uppgraderades från BBB+ till A-, vilket gav en positiv prisrörelse.

Fredrik Colliander:

Under året har vi gjort de största nettoköpen i Gazprom, Novatek, Lukoil, Enel och Transneft. De båda gasbolagen Gazprom och Novatek ökade vi i då vi tyckte de fallit väl mycket och blivit väl billiga. Vi gjorde också bedömningen att gasmarknaden på lång sikt bör klara sig bättre än den mycket volatila oljemarknaden och att gasproduktion därmed bör vara en stabilare investering. Vi ökade vårt innehav i Lukoil då vi bedömde att det ökande oljepriset skulle gynna aktien. Vi investerade i kraftbolaget Enel på grund av den höga utdelningen och det faktum att bolaget slutligen gjort sig av med sin kolexponering och nu satsar på vindkraft istället. Transneft ökades då bolaget blivit väl översålt under coronakrisen.

”Det är viktigt att påpeka att det finns ryska bolag som håller mycket hög internationell standard vad gäller hållbarhet.”

Det är viktigt att påpeka att det finns ryska bolag som håller mycket hög internationell standard vad gäller hållbarhet. Två positiva exempel är Novatek som är med i FTSE4Good och Polymetal som har bäst hållbarhetsprofil av alla globala gruvbolag enligt Sustainalytics.

Maria Andersson och Niklas Edman:

En påtaglig trend är investeraraptiten för teknikrelaterade bolag och betydelsen av digitalisering i existerande branscher. Carnegie High Yield Selects vikt av teknikrelaterade bolag ökade när primärmarknaden tilläts öppna efter sommaren och vi investerade på temat i Mercell och Desenio. Mercell har utvecklat och driver en digital portal för offentliga upphandlingar och Desenio utvecklar, producerar och säljer affordable art digitalt, båda med en attraktiv affärsmodell som blir alltmer aktuell och investeraraptiten för segmentet är hög.

Simon Blecher:

Essity är ett av de största svenska bolagen och tickar många av våra boxar. Bra produkter, hållbara, marknadsledande och därtill växande under god lönsamhet samtidigt som kassaflödet är starkt och marginalen hög. Tittar vi på konkurrenter som Procter & Gamble och Kimberly Clark bör dock marginalen kunna öka ytterligare, vilket vi ser som en potential. Balansräkningen tål också ett par förvärv.

Varumärken Tena, Tork, Libro och Libresse är nog välkända för de flesta svenska människorna, så varför handlas Essity så svagt? Vi tror en av anledningarna är att bolaget är för ”bra”. Det vill säga, för tryggt och defensivt. Vissa investerare letar teknologibolag och förändrade beteendet, andra tror på cyklisk återhämtning och letar efter verkstads- och stålbolag, men ett klassiskt hygienbolag glöms nog bort. Och därför passar aktien oss perfekt.

Dessa citat är utdrag ur Carnegie Fonders kommande årsrapport 2020, som publiceras i slutet av februari.

Jonas Andersson förvaltar Carnegie Fastighetsfond Norden
Maria Andersson och Niklas Edman förvaltar Carnegie Corporate Bond och Carnegie High Yield Select
Simon Blecher förvaltar Carnegie Sverigefond och Carnegie Spin-Off
Fredrik Colliander förvaltar Carnegie Rysslandsfond
Magnus Gustafsson förvaltar Carnegie Total, Carnegie Total Plus och Carnegie Multi
Viktor Henriksson förvaltar Carnegie Småbolagsfond och Carnegie Micro Cap
Mattias Montgomery förvaltar Carnegie Spin-Off
Gunnar Påhlson förvaltar Carnegie Asia och Carnegie Indienfond
Mona Stenmark och Mikael Engvall förvaltar Carnegie Likviditetsfond, Carnegie Obligationsfond och Carnegie Investment Grade
John Strömgren förvaltar Carnegie Strategifond
Mikael Tarnawski-Berlin förvaltar Carnegie Global

Fler artiklar

”Svårt att se vad som ska stoppa tillväxtmarknaderna”

”Svårt att se vad som ska stoppa tillväxtmarknaderna”

Med en svag dollar, höga råvarupriser, försiktigt öppnande av ekonomier och fortsatta stimulanser tror jag att investerare allt mer kommer söka sig till de marknader som gynnas mest och som...

Karin Fries 12 januari 2021
Andreas Uller ny vd för Carnegie Fonder

Andreas Uller ny vd för Carnegie Fonder

Andreas Uller efterträder den 1 april 2021 Hans Hedström i rollen som vd för Carnegie Fonder. Hans Hedström övergår till rollen som senior rådgivare. ”När jag började år 2000 var...

Erik Amcoff 22 december 2020
”Taxonomin kommer att driva värderingen av bolag”

”Taxonomin kommer att driva värderingen av bolag”

Bolag som i dag klassas som smutsiga kommer att bli gröna, och tvärtom. Det kan bli resultatet när den nya taxonomin träder i kraft, något som i sin tur kommer...

Carnegie Fonder 17 december 2020