Ordlista inom hållbarhet
Ladda ned ordlistan Terminologin inom hållbarhet kan vara svår att hålla koll på. Vet du till exempel vad CDP, SFDR, SBT, GHG och UN PRI betyder?
Vi listar vanliga förkortningar och begrepp som du måste kunna i framtiden.
Term(sorterat på detta) |
Förklaring |
Typ av initiativ |
| 21 frågor | Carnegie Fonder och Spiltan Fonders initiativ bestående av 21 frågor om hållbarhet till emittenter på obligationsmarknaden. Många företag som emitterar obligationer har ett bristfälligt underlag om sitt hållbarhetsarbete vilket gör det svårt att analysera risker och möjligheter. Syftet med dessa ESG-relaterade frågeställningar därför är att hjälpa bolagen att vässa sig ytterligare, och underlätta vår analys av bolaget. | Carnegie Fonder |
| Agenda 2030 | En universell agenda för hållbar utveckling antagen av FN:s medlemsländer 2015. Innehåller 17 globala mål som ska uppnås till år 2030. | Globalt |
| Artikel 6 | EU:s klassificering av fonder som integrerar hållbarhetsrisker eller förklarar varför man inte gör det. En delkomponent av EU:s action plan on sustainable finance. | EU |
| Artikel 8 | EU:s klassificering av fonder som främjar ESG men saknar ett uttalat hållbarhetsrelaterat mål. Exkludering och integrering är inte nödvändigtvis tillräckligt för artikel 8. Breda sektor-, lands- och blandfonder. En delkomponent av EU:s action plan on sustainable finance. | EU |
| Artikel 9 | EU:s klassificering av fonder som har hållbara investeringar som mål. Målet ska ligga i linje med aktiviteterna definierade i EU:s taxonomi och målet ska utmanas, följas upp och mätas kvantitativt. Impact- och temafonder där hållbarhet styr val av bolag. En delkomponent av EU:s action plan on sustainable finance.
Carnegie All Cap och Carnegie Listed Infrastructure klassas som Artikel-9 fonder. |
EU |
| Best in class/Positiv screening | Ett tillvägagångsätt där ett företags ESG-prestationer jämförs med hur jämförbara företag (dvs. i samma sektor eller bransch) presterar inom området baserat på ett hållbarhetsbetyg. Alla bolag med en rating över ett definierat tröskelvärde betraktas som investerbara. | Övrigt |
| Bolagsstämma | En naturlig del av vår aktiva förvaltning är att delta på bolagsstämmor för att skydda värdet av investeringarna och skapa god avkastning i de portföljer vi förvaltar. Vi röstar på alla bolagsstämmor. Där det inte är möjligt att närvara söker vi att via ombud rösta för de aktier vi förvaltar. | Carnegie Fonder |
| CDP | Uppmanar företag och städer att mäta, redovisa och minska sin klimatpåverkan. Carnegie Fonder stödjer CDP sedan 2017 och uppmanar samtliga innehav att redovisa sina utsläpp av växthusgaser. | Globalt |
| Cirkulär ekonomi | I stället för att tillverka, köpa och kassera saker utnyttjar man i en cirkulär ekonomi allt som man tillverkat så länge det går. När sakerna en dag är förbrukade återanvänds och återvinns så mycket som möjligt om och om igen. | Övrigt |
| Do No Significant Harm (DNSH) | Innebär att ett bolag bidrar positivt till ett eller flera av de sex uppsatta hållbarhetskriterierna i EU:s taxonomi, utan att motverka något av de andra målen samtidigt. | EU |
| EU:s taxonomi | En delkomponent av EU:s action plan on sustainable finance. Ett klassificeringssystem på EU-nivå för att definiera och underlätta hållbara investeringar. Består av en lista med ekonomiska aktiviteter som bidrar positivt till minst ett av de sex uppsatta hållbarhetskriterierna, utan att motverka något av de andra. | EU |
| Exkludering | Carnegie Fonder exkluderar, undviker att investera i, branscher som vi inte ser någon långsiktig hållbarhet eller samhällsnytta i, och som vi inte vill stödja eller profitera på. Samtliga fonder undviker företag verksamma inom kontroversiella vapen, konventionella vapen, alkohol, pornografi, tobak och utvinning av kol. De flesta av våra fonder exkluderar också spel, olja och gas. | Carnegie Fonder |
| GHG-protokollet | Den mest använda internationella redovisningsstandarden som används av regeringar, företag och organisationer. Standarden används för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser. Enligt protokollet redovisar man detta genom att dela in utsläppen i olika scope (områden): scope 1, 2, och 3 för att ge en tydlig bild av vilka utsläpp som är direkta eller indirekta. | Globalt |
| GHG Scope 1 | Består av direkta växthusgasutsläpp som bolaget har direkt kontroll över. | Globalt |
| GHG Scope 2 | Består av indirekta växthusgasutsläpp från förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrvärmekyla. | Globalt |
| GHG Scope 3 | Består av indirekta växthusgasutsläpp, utöver inköpt energi, som sker utanför verksamhetens gränser. Man brukar dela in utsläppen i två kategorier beroende på om de sker före (uppströms) eller efter (nedströms) av den egna verksamhetskedjan. | Globalt |
| Global Reporting Initative (GRI) | En internationell oberoende standardorganisation som hjälper företag, regeringar och andra organisationer att förstå och kommunicera deras effekter på frågor som klimatförändringar, mänskliga rättigheter och korruption. | Globalt |
| Greenwashing | Innebär att företag eller organisationer skapar en bild av att de är miljövänliga i sin marknadsföring, samtidigt som åtgärderna de gör är verkningslösa eller åtminstone obetydliga i jämförelse med de negativa effekter verksamheten har på miljön. | Övrigt |
| Grön obligation | En obligation där kapitalet är öronmärkt åt olika former av miljöprojekt. | Övrigt |
| Net Zero | För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C måste vi uppnå nettonollutsläpp senast 2050. | Globalt |
| Normbaserad screening | Vi investerar inte i bolag som på ett grovt eller systematiskt sätt överträder eller kränker internationella konventioner och normer. | Carnegie Fonder |
| Parisavtalet | Ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016. Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. Bland annat syftar avtalet till att hålla den globala uppvärmningen långt under 2°C, och sträva efter att begränsa den till 1,5°C. | Globalt |
| Principal Adverse Impact (PAI) | Står för negativa konsekvenser för hållbar utveckling. Syftar till att visa hur investeringsbeslut genom en finansiell aktör kan ha eller inte ha negativa konsekvenser för hållbar utveckling. Består av ett antal obligatoriska indikatorer som måste rapporteras årsvis, exempelvis utsläpp scope 1, 2, 3 samt koldioxidavtryck. | EU |
| Proaktiv påverkansdialog | Vi upprätthåller en regelbunden dialog med våra innehav då vi som långsiktiga investerare vill framföra våra synpunkter och förväntningar som vi har på våra innehav. En röd tråd i våra proaktiva dialoger är att vi uppmuntrar våra innehav att bli mer strukturerade i sitt hållbarhetsarbete och integrera det i samtliga delar av sin verksamhet. | Carnegie Fonder |
| Projekt Skogen | Carnegie Fonder är stora ägare i nordiska skogsrelaterade bolag. Projekt Skogen är ett fördjupat projekt som förväntas löpa i flera år där vi arbetar tillsammans med bolagen för att förstå och ställa krav relaterade till skogsbruk. | Carnegie Fonder |
| Reaktiv påverkansdialog | Om vi får information att ett innehav inte lever upp till våra hållbarhetskrav så säljer vi sällan direkt, utan inleder en dialog för att försäkra oss om att företaget har en tydlig probleminsikt och förbättringsvilja. Carnegie Fonder har utarbetat en femstegsprocess för hur denna typ av dialog ska genomföras. | Carnegie Fonder |
| Science Based Target (SBT) | Ett vetenskapligt verifierat mål som säger att bolaget åtar sig att arbeta i linje med de mål som satts upp inom ramen för Parisavtalet 2015. Bolaget måste inom två år från att de åtagit sig att sätta ett SBT (committed) sätta verifierbara mål som godkänts av SBT (targets set) | Globalt |
| Science Based Target Initative (SBTi) | En organisation skapad av CDP, UN Global Compact, WWF och WRI med syfte att stödja bolag som önskar att minska sina utsläpp så pass mycket att världen kan uppnå Parisavtalet. SBTi verifierar att ett bolags målsättning och strategi är tillräckligt ambitiösa och allomfattande. | Globalt |
| SFDR | EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Syftar till att harmonisera regelverket, öka transparensen och jämförbarheten samt styra kapitalet för att främja omställning. Huvudpunkterna i SFDR är integration av hållbarhetsrisker, hänsyn till huvudsakliga negativa hållbarhetskonsekvenser, klassificering av fonder, rapportering och Taxonomin. | EU |
| Sustainable Development Goals (SDGs) | Annat ord för FN:s 17 hållbarhetsmål. De globala målen har i sin tur 169 delmål och drygt 230 globala inikatorer för hur arbetet ska genomföras och följas upp. | Globalt |
| Sustainalytics | Ett bolag som bevakar drygt 19 000 företag globalt för att kontrollera branschtillhörighet och för att säkerställa att företagen lever upp till de internationella normer som formuleras i framför allt FN Global Compact. Carnegie Fonder har arbetat med normbaserad granskning sedan 2004, på senare år med Sustainalytics. | Övrigt |
| Swesif | En oberoende förening för samverkan i hållbarhetsfrågor. Carnegie Fonder blev medlem 2015. | Övrigt |
| Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) | Ett initiativ för att underlätta och förbättra för företag och organisationer att identifiera sina klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter. Över 1000 företag och organisationer världen över är med i TCFD. | Globalt |
| THOR | Carnegie Fonders egna analysverktyg som integrerar hållbarhetsfrågor i den traditionella finansanalysen. CF THOR används på samtliga innehav, både aktier och krediter, och består av 100 frågor och kontrollpunkter, varav 31 kvalitativa och 69 kvantitativa frågor. | Carnegie Fonder |
| UN Global Compact | FN:s principer om hur företag bör agera i frågor om mänskliga rättigheter, anti-korruption, miljö och arbetsrätt. Carnegie Fonder har skrivit under principerna och vi uppmanar alla våra innehav att göra detsamma. | Globalt |
| UN PRI | Världens största samarbetsorgan för ansvarsfulla investeringar som hjälper kapitalförvaltare att integrera ESG-hänsyn i investeringsprocessen. Carnegie Fonder skrev under PRI:s sex principer 2015. | Globalt |
| Valberedningar | Vi är gärna med i valberedningar i de bolag vi äger. Bland annat är vi det för att kunna hitta ledamöter som vågar ifrågasätta och ta diskussion i de fall där bolaget har en stark huvudägare. | Carnegie Fonder |