Stäng

Hur påverkar valet i USA börsen?

Den 3 november bestämmer det amerikanska folket vem som blir president för de nästkommande fyra åren. Det har varit en toppnyhet världen runt det senaste året. Vi får tips om hur vi ska hantera det och vilka aktier vi ska köpa eller sälja. Det låter som en viktig händelse för oss investerare. Men är det det?

Viktigt och förutspåbart

Lite förenklat så finns det två variabler att fundera på när man ska göra analyser: är det viktigt eller oviktigt samt går det att förutspå eller inte. Det är bara kombinationen viktigt och möjlig att förutspå som det är värt att lägga tid på. De oviktiga sakerna är det såklart dumt att lägga tid på men det gäller även saker som är viktiga men omöjliga att förutspå.

Valet av president i USA, och dess långsiktiga konsekvenser, uppfyller inte båda kraven. För det första är det inte möjligt att förutspå. Det finns ingen som lyckats gissa rätt vinnare konsekvent över flera val. För det andra är jag inte helt övertygad om att det är särskilt viktigt, men jag återkommer till det.

Att tjäna pengar på makroekonomiska prognoser

Det är väldigt svårt att tjäna pengar på att förutspå utfallen i stora övergripande händelser, som t.ex. val, lågkonjunkturer och ränteförändringar. Tänk vad som måste finnas på plats för att göra det lönsamt:

  1. Din prognos måste vara rätt. Det är inte så enkelt som man kan tro. Det kanske låter enkelt att gissa vem som vinner valet i november men det är inte det som är frågan. Frågan som ska besvaras: vad kommer den valda presidenten göra som kommer att påverka de bolag jag tittar på långsiktigt? Den frågan är mycket mer komplex och svårbesvarad än ”vem vinner valet?”. Om vi tar ett annat aktuellt exempel. Låt oss säga att du på förhand visste att en global pandemi skulle slå till i mars. Bra jobbat, men tyvärr spelar det ingen roll att just den delen av analysen var rätt. För om du inte också listade ut att världsekonomin skulle stängas ner i ett par månader, amerikanska centralbanken skulle öka sin balansräkning mer än någonsin tidigare och att räntan skulle sänkas till nästan noll, hade du inte tjäna pengar på din insikt. Man måste nämligen lista ut alla viktiga följdkonsekvenser också.
  2. Din prognos måste avvika från vad majoriteten tror. Din prognos spelar ingen roll om den är samma som vad alla andra tror. Om du i slutet av mars trodde att USA skulle gå in i en lågkonjunktur hade du rätt. Men eftersom alla andra också trodde det återspeglade börsens värdering redan det. Så om du sålde dina aktier i slutet på mars för att skydda dig mot en kommande lågkonjunktur skulle du inte ha tjänat några pengar. (Om vi dessutom går tillbaka till punkt ett så är frågan inte om det blir en lågkonjunktur, utan frågorna är: hur lång och djup blir den och vad blir de långsiktiga konsekvenserna?
  3. Du måste få rätt i timingen. Jag känner en smart person som förutsåg att börsen skulle rasa med mer än 30 procent, precis som den gjorde i år. Han är dessutom så smart att han visste redan 2011! Så när kraschen kom förlorade han inte en enda krona. Synd bara att han gick miste om en uppgång på över 160 procent för S&P 500 under perioden han väntade på att få rätt. Att få till timingen är svårt, men avgörande. Faktum är att om du under perioden 1999-2018 missat de 20 bästa dagarna för S&P 500 hade du fått en negativ avkastning, att jämföra med +5,6 procent om du ägt indexet alla dagar.
  4. Du måste lista ut hur det påverkar dina bolag. Som aktieinvesterare räcker det inte med att klara de tre första stegen. Du måste även lista ut hur din makroekonomiska prognos påverkar dina innehav. Det är svårare än vad man tror. Låt oss säga att du var övertygad om att Trump skulle vinna valet för fyra år sedan. Du hade rätt i en fråga där resten hade fel och du fick timingen rätt. Om du hade följt råden från de analytiker som spekulerade i det otänkbara skulle du ha gått kort marknaden (dvs försökt tjäna pengar på en nedgång). Du hade blivit väldigt besviken dagen efter, för börsen gick upp! Det visade sig att marknaden trodde att bolagen skulle tjäna på en Trump i Vita huset.

Om vi då tittar på valet så ser man snabbt att förutsättningarna för att basera några lönsamma investeringsbeslut på dess utgång är dåliga. Det är ungefär 50/50 vem som vinner, så även om du får rätt så ska vi nog inte vänta oss några stora rörelser. Det är inte heller så enkelt att lista ut hur våra bolag kommer att påverkas. En bransch som alla antar kommer att få det tuffare med Trump (och en nu mer konservativ Högsta domstol) är hälsa och sjukvård. Men som vi ser det, är det redan inprisat. HCA, USAs största sjukhusbolag, som vi äger i fonden, värderas till 11 gånger 2021 års vinst, vilket är ungefär hälften av vad S&P 500 värderas till. Förväntningarna är lågt ställda.

Spelar det någon roll vem som blir president?

På de flesta sätt är svaret ja. Presidenter tar politiska och ekonomiska beslut som får långtgående konsekvenser. Obamas hälsoreform var en stor förändring och Trumps skattesänkningar var en annan. Jag skulle dock vilja hävda att betydelsen för investerare är inte så stor som man kan tror. Om vi tar Trumps skattesänkning som exempel.

Han lyckades sänka bolagsskatten från 35 procent till 21 procent, vilket är en avsevärd sänkning. Om vi antar att sänkningen är permanent så höjer det värdet på ett amerikanskt bolag med ungefär 22 procent. (Jag får fram det genom en diskontering av alla framtida kassaflöden där jag antar att bolaget som växer med 3 procent per år). Men antagandet är förändringen är permanent är aggressiv.

Det är inte orimligt att en president, någon gång i framtiden, tvingas höja bolagsskatten. Därför kan vi inte anta 21 procent i bolagsskatt för all framtid och värdena har inte ökat med 22 procent.

Ett lite sidospår kanske är på sin plats. Varför pratar jag så mycket om bolagens långsiktiga vinster? Jo, för när man värderar bolag gör man det genom att diskontera alla framtida kassaflöden. Det betyder att framtida kassaflöden har mycket större betydelse än årets kassaflöde. Allt beror på vilka antaganden man gör men för ett normalt bolag utgör årets kassaflöde oftast bara runt fem procent av bolagsvärdet. Kassaflödena från år tio och framåt utgör mer än 50 procent av bolagsvärdet. Det är därför bolagens långsiktiga intjäningsförmåga är så viktig.

Med det synsättet inser man att det är viktigt vem som är president till den grad han eller hon tar beslut som förändrar bolagens intjäningsförmåga långsiktigt. Jag skulle vilja hävda att den typen av beslut är färre än vad man tror. De flesta beslut kan ändras i framtiden.

Det är det vi inte oroar oss över som är farligast

Investerare oroar sig alltid över något. (Om de inte gör det, då är det riktigt farligt!) Oftast är oron kopplad till det som skrivs i tidningarna för tillfället. Min åsikt är att om det står i tidningar, är det förmodligen inte något att oroa sig över. Det vi istället borde oroa oss över är det som inte står i tidningarna, det som ingen tror ska hända och som inte är inprisat. Jag önskar t.ex. att någon analytiker kunde berättat för mig i januari att vi skulle få en global pandemi som skulle leda till att stora delar av ekonomin skulle stängas ner.

Det leder såklart till frågan: om vi inte kan förutspå de farliga sakerna, hur ska vi investera utan att riskera förluster? Jo, precis som att vi inte bygger våra hus för att bara klara av fina sommardagar utan så att de klarar de värsta vinterstormarna. Vi försöker hitta bolag som inte bara klarar av goda tider. Vi väljer bolag som vi tror kan klara av de absolut värsta möjliga ekonomiska förutsättningarna. Bolag med starka balansräkningar, konkurrensfördelar, smarta ledningar och stabila affärsmodeller.

 

Fler artiklar

Ny investering
Carnegie Global

Ny investering

Carnegie Global steg 0,2 procent under månaden. Valutaeffekterna var positiva och adderade 3,0 procent. De största vinnarna var Unilever, Paychex och Ryman Healthcare och de största förlorarna var Franklin Covey,...

Mikael Tarnawski-Berlin 5 oktober 2020
Är det rimligt?
Carnegie Global

Är det rimligt?

Augusti blev en bra månad för Carnegie Global. Fonden steg med 7,4 procent. Valutaeffekterna var negativa och utan dem skulle fonden ha stigit 8,4 procent. De största positiva bidragarna var...

Mikael Tarnawski-Berlin 3 september 2020
Valutakursförändringar bör inte oroa en långsiktig sparare
Carnegie Global

Valutakursförändringar bör inte oroa en långsiktig sparare

Under juli månad sjönk fonden med 1,9 procent. Det som utmärkte juli var att den svenska kronan förstärktes i förhållande till den amerikanska dollarn. Under månaden kostade valutakursförändringar 4,9 procent....

Mikael Tarnawski-Berlin 6 augusti 2020