Stäng
Språk
Meny

”THOR ger oss en helhetsbild av bolagens hållbarhetsarbete”

Uppdraget är att hitta ränta till mycket låg risk. Lösningen är att investera i krediter med Investment Grade-rating, utställda av välskötta nordiska bolag. I vår fördjupningsserie om förvaltning – Värden Q&A – har turen kommit till ränteförvaltarna Mikael Engvall och Mona Stenmark.

Mona Stenmark och Mikael Engvall förvaltar Carnegie Fonders lågriskfonder; Carnegie Likviditetsfond och Carnegie Investment Grade. Eller ”Liket” och ”IG” som de kallas, där det första namnet inte bara är slang utan också beskriver fondens utveckling. Liket är en korträntefond och i de senaste årens lågräntemiljö har utvecklingen varit flack och svagt positiv.

”IG” – Carnegie Investment Grade – tar ett litet kliv upp på riskskalan jämfört med Likviditetsfonden. IG investerar i nordiska företag genom krediter med Investment Grade-rating. Fonden startade sommaren 2019 men har en skenbart längre historik då grunden utgörs av en gammal fond som stöptes om.

Intresset för IG är stort. Investerare som söker ett stabilare alternativ än breda räntefonder, som Carnegie Corporate Bond, och vill ha större möjlighet till avkastning än vad ”Liket” erbjuder, hamnar ofta i IG-segmentet.

Mona och Mikael, Carnegie Fonder är en utpräglad värdeförvaltare. Hur tar sig värdeförvaltning uttryck för er som investerar i IG-krediter?

Mikael: Grundfilosofin är i mångt och mycket densamma som på aktiesidan. Vi söker investeringar i stabila bolag med bra företagsledning och med en verksamhet som står stabil också i sämre tider. Utöver exponering mot en viss emittent har vi också att ta ställning till var i kapitalstrukturen vi vill ta exponering. I vilket segment får vi bäst betalt beaktat risken? Här kan också de olika mandaten välja olika exponeringsalternativ utifrån var respektive fond befinner sig på riskskalan.

Carnegie Fonders räntefonder har alltid två förvaltare, till skillnad från på aktiefondsidan där det är en förvaltare per fond. Flödet av emissioner är ju mycket större inom krediter än aktier, och även portföljerna består av fler innehav, men hur ser arbetsfördelningen ut mellan er två?

Mona: Vi ser en stor fördel i att vara minst två personer som tittar på varje potentiell investering. Ofta träffar vi båda bolagets företagsledning gemensamt, men då det i perioder är många pågående emissioner samtidigt kan vi ibland dela upp oss så att en av oss får huvudansvaret för att träffa emittenten och genomföra analys för att sedan diskutera oss fram till ett gemensamt beslut kring en eventuell investering.

Vi har även ett utbyte inom hela ränte- och kredit-teamet och olika medarbetare följer utvalda sektorer mer i detalj. Vi sitter i regelbundna möten internt för att diskutera kring mer övergripande strategi och eventuella omallokeringar i portföljerna inom ramarna för respektive mandat.

RÄNTEKOLLEGOR Maria Andersson och Niklas Edman, som förvaltar fonderna High Yield Select och Corporate Bond.

Carnegie Fonder har totalt sex medarbetare på räntesidan och ytterligare tolv på aktiesidan. Hur samarbetar ni med övriga kollegor?

Mona: Vi har mer eller mindre ett dagligt utbyte inom teamet för ränta och kredit. Även om vi har en generell uppdelning mellan Investment Grade och High Yield går mandaten i varandra och det blir naturligt att föra en diskussion över rating-gränserna. Det finns även ett utbyte med kollegorna på aktiesidan. Inom Investment Grade är det många emittenter som också är börsnoterade och det är ofta nyttigt att få ta del av hur den som är investerad i en annan del av kapitalstrukturen ser på bolaget.

Här blir förvaltaren av vår nya fastighetsfond, Jonas Andersson, också ett naturligt bollplank då vi har många gemensamma portföljbolag. Det finns också ett samarbete på ESG-området med förvaltarna på aktiesidan, både vad gäller hållbarhetsanalys och dialoger med bolag.

Var ser ni störst möjligheter just nu?

Mikael: Exempelvis ser vi möjligheter till god avkastning hos emittenter som aktivt arbetar mot en högre rating. Vi har exempelvis sett en del fastighetsbolag göra resan från High Yield till Investment Grade och det finns även en del bolag som ännu saknar kreditbetyg och där det finns möjlighet att få lite extra avkastning, både i väntan på en rating samt i händelse att bolaget på sikt också får ett officiellt kreditbetyg.

Oavsett om bolaget har rating eller inte så gör vi vår egen analys av emittenten. Ett annat segment som öppnat upp nya möjligheter är inom gröna obligationer som också bidrar till att vi får in en ny typ av obligationsinvesterare.

Hur tänker ni kring diversifiering i fonden?

Mona: Vi eftersträvar en portfölj som ska leverera god, stabil avkastning och i det ingår att upprätthålla en diversifierad portfölj. Får vi attraktiv avkastning söker vi exponering i samtliga nordiska marknader även om vi just nu har lättast att hitta attraktiva investeringar i Sverige. Vi vill ha en balanserad portfölj ur ett rating-perspektiv och utöver ramarna för mandatet innebär det att inte ligga alltför tunga i en enskild ratingkategori.

Vi utgår från bolagen och de enskilda emittenterna i vår analys men eftersträvar också sektordiversifiering även om fastigheter naturligt blivit en stor del då vi sett god riskjusterad avkastning i det segmentet, som dominerat nyemissionsmarknaden de senaste åren.

Mikael: Sen går det att diversifiera inom respektive bransch då till exempel olika typer av fastighetsbestånd kan ge olika typ av exponering. Lägg därtill stora variationer i vilka som äger bolagen. Vi har också obligation med olika löptid vilket kan variera både utifrån mandat och typ av exponering. Vi vill dock inte ta alltför lång kreditduration för att undvika att marknadsrisken i portföljen blir för hög.

”Vi eftersträvar en portfölj som ska leverera god, stabil avkastning och i det ingår att upprätthålla en diversifierad portfölj.” – Mona Stenmark.

Vad är det som gör Norden intressant för kreditinvesterare?

Mikael: Det går fortsatt att hitta emittenter i Norden som betalar bra i ett internationellt perspektiv. Vi har exempelvis ett segment av orejtade emittenter samt obligationer med kreditbetyg från mindre etablerade ratinginstitut där vi ofta kan få bättre betalt än i de obligationer som har rating från Moodys och S&P.

Inom IG-segmentet förväntar man sig mycket låg volatilitet och hög säkerhet. Vilka riskfaktorer är svårast att hantera för er del?

Mona: Vi tror inte man ska se att IG-segmentet som helt skonat från marknadsvolatilitet utan i perioder kan kreditmarginalerna gå isär också för detta segment. På ett sätt är marknadsrisken den svåraste risken att undvika helt.

I perioder kommer riskaversion att prägla marknaden och det vi kan göra i en sådan miljö är att begränsa marknadsrisken genom att hålla nere kreditdurationen. Inom Investment Grade är däremot är risken att bolagen utsätts för en kredithändelse som sätter emittenten på obestånd väsentligt lägre jämfört med High Yield.

Mikael: Det är en grundläggande del i vår bolagsanalys att försöka identifiera och undvika binära risker som kan sätta bolagets existens på spel. Koncentrerad kundkrets och produktportfölj eller stor utsatthet för förändringar i omvärlden är sådant som vi vill undvika. Vi håller ränterisken förhållandevis låg i våra kreditportföljer vilket underlättas av vi i Norden har en stor marknad för obligationer med rörlig ränta.

”Att ett bolag fallerar inom hållbarhetsområdet kan leda till negativ påverkan i form av intäktsbortfall, ökade kostnader, böter och skadestånd. Bolagets hela rykte sätts på spel.”

Från tidigare kriser och sättningar har vi lärt oss att likviditet kan vara en utmaning, åtminstone på kort sikt. Hur säkerställer ni att er portfölj i alla lägen har tillräcklig likviditet?

Mikael: Likviditet är en viktig aspekt att beakta för oss när vi sätter samman portföljen. Vi eftersöker en balanserad portfölj med obligationer från stora återkommande emittenter där helst flera banker ska vara med i bolagens obligationsprogram, vilket främjar likviditeten. Vi vill också investera i obligationer som tilltalar olika kundgrupper.

En del av detta är exempelvis gröna obligationer som lockar nya typer av investerare, en annan aspekt kan vara geografi då det finns olika typer av institutionella investerare i våra nordiska grannländer.

Mona: Generellt är det fler emittenter inom Investment Grade som bygger en kurva av obligationer med olika löptid vilket också brukar vara positivt ur ett likviditetsperspektiv. Med en bred likvid bas i portföljen kan vi också tillåta oss att selektivt och efter noggrann analys investera i emissioner från förstagångsemittenter som kanske får betala upp lite extra för sin finansiering. Det viktiga är att vi på aggregerad nivå är bekväma med likviditeten i portföljen vilket också övervakas dagligen.

Ni har varit med och utvecklat CF THOR, Carnegie Fonders eget analysverktyg för hållbarhetsfrågor. Hur hjälper THOR er i investeringsprocessen?

Mona: THOR hjälper oss att systematiskt och effektivt analysera och genomlysa våra bolag ur ett hållbarhetsperspektiv. Hållbarhet är ett omfattande begrepp och varje bolag är unikt. Vi vill känna oss säkra på att vi beaktat alla väsentliga aspekter och eventuella risker relaterade till hållbarhet och framförallt fokusera och lyfta upp de frågor som är av särskild vikt för varje enskilt bolag.

THOR hjälper oss att konsekvent gå igenom de tre huvudområdena ESG, Environment, Social och Governance för att kunna göra en gedigen analys och ge en helhetsbild av bolagets hållbarhetsarbete och eventuella risker förknippade med hållbarhet. Denna integreras, tillsammans med affärsanalysen och den finansiella analysen, i den totala analysen för bolaget och som leder fram till bedömningen om vi ska investera i bolaget eller ej.

CF THOR – Carnegie Fonders verktyg för hållbarhetsanalys

Tangible – Vi analyserar konkreta risker och möjligheter
Holistic – Vi analyserar inte bara finansiella aspekter eller bara ESG-aspekter
Original – Vi gör vår egen analys. Alltid
Realistic – Analysen bygger på objektiva data och rimliga antaganden

Vilka ESG-relaterade risker brukar vara svårast att analysera och ta ställning till?

Mikael: Vi tittar på bolag inom många olika sektorer med varierande typer av verksamheter. Olika verksamheter har förstås olika utmaningar när det kommer till hållbarhetsförbättringar. Det kräver kunskap och förståelse för hur verksamheten fungerar och kan även innebära att man måste fördjupa sig i till exempel olika tekniska lösningar eller material.

Det förekommer många innovativa lösningar och det kan ibland vara svårt att analysera hur pass positiv inverkan de kommer att ha och hur rimliga olika hållbarhetsmål är som bolaget satt upp.

Mona: Ja, hållbarhet är ett omfattande och ständigt föränderligt område och vi är ödmjuka inför uppgiften som kräver att vi själva kontinuerligt utbildar oss, följer utvecklingen i våra bolag, löpande utvärderar och är öppna för att omvärdera. Vi har en pragmatisk syn på hållbarhet och vill bidra till att bolag rör sig i rätt riktning, mot ett mer hållbart samhälle. Bolag, såväl som investerare och kunder kommer alla att lära mycket på vägen.

Ni nämnde gröna obligationer som ett intressant segment. Vilka möjligheter ser ni där?

Mona: Först och främst är det förstås en positiv utveckling att pengar öronmärks för gröna investeringar. Det ställs också allt högre krav på att dessa investeringar faktiskt görs och att de görs på rätt sätt. I år kommer vi förmodligen att se launchen av GBS – Green Bond Standard – som ingår i EU:s handlingsplan för ”sustainable finance”.

GBS ingår i EU:s Taxonomi och handlar om att definiera och klassificera vad som är grönt och att öka transparensen samt förbättra rapporteringen. GBS kommer initialt att vara frivillig men med tanke på att den tjänar som en kvalitetssäkring så torde det vara av intresse för emittenter att följa den.

Gröna obligationer är ett tillgångsslag som vuxit kraftigt de senaste åren och 2019 blev ett rekordår vad gäller emissioner av gröna obligationer. Dessutom förekommer gröna obligationer över hela emittentskalan, från stat och kommun till High Yield-bolag och detta skapar en större, diversifierad investerarbas i marknaden som kan bidra med likviditet.

Mikael: Gröna obligationer är ju egentligen en del i begreppet ”Sustainable bonds”, hållbara obligationer,

där även sociala obligationer ingår. Sociala obligationer syftar till projekt som bidrar till en positiv social effekt i samhället, det kan exempelvis vara projekt som bidrar till att sätta arbetslösa ungdomar i arbete. Millicom är ett exempel på ett bolag som i maj 2019 emitterade en sustainable bond. Pengarna är öronmärkta för projekt som främjar socioekonomisk förbättring för utsatta grupper.

”Likviditet är en viktig aspekt att beakta för oss när vi sätter samman portföljen.” – Mikael Engvall.

Så en sustainable bond kan innehålla projekt som både är gröna och sociala. Gröna obligationer är fortfarande överlägset störst, men vi kommer med all säkerhet se de andra två växa de närmaste åren då de innebär ytterligare möjligheter för emittenterna.

Carnegie Investment Grade består i dagsläget till 30 procent av gröna obligationer. Varför inte 100 procent?

Mona: Vi investerar mer än gärna i gröna obligationer om vi anser att avkastningen samtidigt är attraktiv, men en annan viktig aspekt är att vi även bedömer att bolaget i sig är hållbart. Det förekommer fall där en grön obligation blir något som är fristående från bolagets övriga verksamhet och där den övriga verksamheten då kanske brister ur flera andra hållbarhetsaspekter. Men det är helt klart troligt att andelen gröna obligationer i vår portfölj kommer att växa.

En stor del av de gröna obligationer ni äger har skett inom fastighetssektorn, varför?

Mikael: Många av bolagen inom fastighetssektorn har kommit långt när det gäller hållbarhet vilket har blivit en naturlig följd av att det ställs högre krav på byggnader idag utifrån främst energiförbrukning. När vi investerar i gröna obligationer inom fastighetssektorn är pengarna öronmärkta för ett visst ändamål vilket inom fastighetssektorn ofta är energieffektivisering. Vi är investerade i gröna obligationer emitterade av bland andra Fabege, Balder, Humlegården, Atrium Ljungberg, Castellum och Vacse.

Ni skiljer på gröna obligationer och gröna bolag, vad är ett grönt bolag?

Mona: Castellum är ett exempel på ett bolag som vi definierat som ett grönt bolag. Det rankas som nummer ett i världen på hållbarhet av fastighetsbranschens Global Real Estate Sustainabilty Benchmark, GRESB. Castellum har högt ställda mål vad gäller hållbarhet men också ett gediget och ambitiöst arbete för att nå dessa. Några exempel är att de ska vara 100 procent klimatneutrala till 2030. De har idag miljöcertifierat 33 procent av fastighetsbeståndet och har erhållit en WELL-ceritifiering som första bolag i Sverige.  Det är en certifiering för byggnader där människors hälsa och välbefinnande sätts i centrum.

Mikael: Ett annat exempel är norska bolaget Tomra som utvecklar och tillverkar återvinnings- och sorteringsmaskiner. Deras verksamhet ligger helt rätt i tiden ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på den cirkulära ekonomin. Många länder implementerar nya system för hantering av till exempel plastflaskor vilket ökar efterfrågan på återvinningsmaskiner.

Kina har sedan januari 2018 en ny reglering som förbjuder import av visst miljöfarligt avfall – Chinese National Sword. Detta tvingar många länder, som tidigare exporterat avfall till Kina, att utarbeta nya strategier för att hantera sitt avfall och även här för sorterings- och återvinningsmaskiner en betydande roll. Tomra kan med sina produkter bidra till att minska avfall som deponeras i marken och minska föroreningarna i naturen.

Mona: Ett annat av våra större gröna bolag är BKK, ett norskt vattenkraftbolag. Förutom sin egen verksamhet så investerar de även i uppstartsverksamheter som utvecklar innovativa lösningar inom förnybar energi, de deltar i projekt för att skapa utsläppsfria lösningar för bygg- och anläggningsbranschen.

Regeringen har satt ett mål att bygg- och anläggningsbranschen ska vara helt fossilfri innan 2025 och BKK har en ambition om att bli Norges största bolag inom elektrifiering i sin bransch. Detta är ett grönt bolag där vi har investerat i en grön obligation där pengarna är öronmärkta för investeringar i ny och existerande vattenkraft.

Vad ser ni för främsta risker att inte göra en gedigen hållbarhetsanalys som kreditförvaltare?

Mona: En gedigen hållbarhetsanalys är en förutsättning för att vi ska känna oss bekväma att investera i ett bolag. Att ett bolag fallerar inom hållbarhetsområdet kan, förutom att förstås inte leva upp till krav som vi som investerare ställer, leda till negativ påverkan i form av till exempel intäktsbortfall, ökade kostnader eller böter och skadestånd. Förutom monetär påverkan kan bolagets hela rykte sättas på spel och detta får förstås konsekvenser för alla investerare och kan påverka avkastningen i fonden negativt genom att priset på obligationen sjunker.

Är det svårt att hitta hållbara bolag i Norden?

Mikael: Nej, vi skulle inte säga att det är svårt. Norden i ett globalt perspektiv ligger i framkant när det gäller hållbarhet och utvecklingen går mot att bli ännu bättre. Vi vill ju även vara delaktiga i att påverka bolagen i rätt riktning och få dem att förbättra och utveckla sitt hållbarhetsarbete. Detta blir också en positiv spiral då det kommer att bli svårare och dyrare för bolag som inte lever upp till kraven på hållbarhet att finansiera sig.

Carnegie Investment Grade finns också i Norge, och där har fonden fått högsta betyg i hållbarhet av S-Banken. Vad säger ni om det?

Mikael: Det är självklart väldigt kul att få högsta hållbarhetsbetyg av S-Banken. Att investera hållbart blir allt viktigare och bland institutionella investerare läggs idag mycket fokus på hållbarhet. Vi har stor respekt för S-bankens hållbarhetsarbete och anser att den har en viktig roll i att hjälpa privatpersoner och mindre företag att hitta hållbara fonder.

Hur känns marknaden 2020?

Mikael: Vi har haft en miljö med ett antal globala osäkerhetsfaktorer men marknaderna har oförtrutet tuffat på. I dag kretsar oron främst kring Corona-viruset och dess framfart. Kreditmarknaden har haft en stark utveckling och som en följd har kreditmarginalerna blivit allt snävare. Vi blickar in i 2020 och ser framför oss en relativt stabil marknad, men som en följd av föregående år ser vi mer begränsat bidrag av minskade kreditmarginaler. Den största bidragande faktorn till avkastningen kommer sannolikt att vara löpande kuponger. Glädjande så har STIBOR nu klättrat över nollstrecket vilket förstås blir ett positivt bidrag till obligationer med rörlig ränta.

Mer om fonden

Investment­ Grade A

Grafen ovan visar data för Carnegie Investment Grade A. Carnegie Investment Grade finns även i andelsklasserna: H och B (NOK). Carnegie Investment Grade investerar i obligationer utgivna av nordiska företag....

Mer info
Köp fond

Fler artiklar

Viktig information till andelsägarna i CF Ränteallokering
Carnegie Investment Grade

Viktig information till andelsägarna i CF Ränteallokering

CF Ränteallokering fusioneras med Carnegie Investment Grade den 23 april 2020 Vi arbetar kontinuerligt med att utvärdera och utveckla vårt fondsortiment. För att uppnå effektivitetsvinster i förvaltningen har vi beslutat...

Kristina Flintull 14 februari 2020
Viktig information till andelsägarna i CF Företagsobligationsfond
Carnegie Investment Grade

Viktig information till andelsägarna i CF Företagsobligationsfond

CF Företagsobligationsfond fusioneras med Carnegie Investment Grade den 23 april 2020 Vi arbetar kontinuerligt med att utvärdera och utveckla vårt fondsortiment. För att konsolidera vårt fondutbud samt uppnå effektivitetsvinster i...

Kristina Flintull 14 februari 2020
Viktig information till andelsägarna i Carnegie Investment Grade
Carnegie Investment Grade

Viktig information till andelsägarna i Carnegie Investment Grade

Carnegie Investment Grade fusioneras med CF Företagsobligationsfond och CF Ränteallokering den 23 april 2020 Vi arbetar kontinuerligt med att utvärdera och utveckla vårt fondsortiment. För att konsolidera vårt fondutbud samt...

Kristina Flintull 14 februari 2020