Stäng
Språk
Meny

Indextunga namn backade mellan 10-50 procent under månaden

Rapportperioden går mot sitt slut och många av bolagen som rapporterat har lyckats överträffa analytikernas förväntningar, vilket resulterat i höjda vinstestimat för innevarande år. April blev trots relativt starka kvartalsrapporter en svag börsmånad och världens börser tappade mycket av den tidigare uppgången vi såg under föregående månad.

Den amerikanska börsen uppvisade den svagaste aprilmånaden sedan 70-talet, S&P500 föll med 8,8 procent. Negativa bolagsrapporter straffades betydligt hårdare än vad de positiva belönades. Många indextunga namn som Amazon, Apple, Microsoft, Tesla och Neflix backade mellan 10-50 procent under månaden.

Inflationen började stiga redan under förra året och centralbankernas syn gick från att inflationen var övergående (transitory) till att så inte är fallet. I dagsläget har både kärninflation och den förväntade inflationen kommit upp på höga nivåer. Den europeiska inflationen steg till 7,5 procent under april, vilket var den sjätte månaden i rad med stigande siffror. Även i Storbritannien och USA har inflationen stigit till väldigt höga nivåer, 7 respektive 8,5 procent. Centralbankerna har snabbt bytt fot och först ut var Amerikanska Federal Reserve som påbörjade sin räntehöjningscykel i mars och höjde då med 25 punkter. De kommunicerade även att de planerar att höja räntan totalt sju gånger under året och dessutom minska sin balansräkning. Enligt den sk ”dot plot” från Fed kommer de att höja räntan i rask takt för att stävja den höga inflationen. Även Riksbanken har på kort tid ändrat sin kommunikation till att bli allt mer ”hökaktig”. Vid det senaste penningpolitiska mötet beslutade de att höja reporäntan med 0,25 procent, vilket innebär att för första gången sedan hösten 2014 är nu styrräntan över nollstrecket.

Vanligtvis skiljer man på om inflationen är efterfrågestyrd eller utbudsdriven. Penningpolitiken fungerar som bäst när priser och löner drivs av att efterfrågan i ekonomin är stor. Nuvarande inflation är snarare utbudsdriven, dvs att det är brist på insatsvaror och flaskhalsar i ekonomin, stigande energipriser och råvaruinflation. Det finns därmed en påtaglig risk att centralbankerna höjer räntan för snabbt i sin strävan att begränsa inflationen och därmed stramar åt ekonomin för mycket.

Mer om fonden

Carnegie Total Plus 3 SEK

Carnegie Total Plus är en global blandfond som investerar i 80 procent aktiefonder och 20 procent räntefonder. Fonden investerar i ett urval av Carnegie Fonders mest framgångsrika aktie- och räntefonder, men...

Mer info
Köp fond

Fler artiklar

Varför är börsen så stark?
Carnegie Total Plus

Varför är börsen så stark?

Aktiemarknaden har återhämtat sig senaste två veckorna. Den amerikanska aktiemarknaden har sedan mitten av mars stigit med cirka 9 procent, men för första kvartalet är indexet ner nästan 5 procent....

Magnus Gustafsson 3 april 2022
Hur kommer säkerhetspolitiken att se ut framöver?

Hur kommer säkerhetspolitiken att se ut framöver?

Februari 2022 – och det är krig i Europa. Det har varit omtumlande veckor och volatiliteten på de finansiella marknaderna har varit hög. Krig medför alltid mänskligt lidande och Rysslands...

Magnus Gustafsson 7 mars 2022
Volatiliteten är tillbaka

Volatiliteten är tillbaka

Volatiliteten är tillbaka. Turbulensen på världens aktiemarknader är troligtvis här för att stanna. Coronaviruset har åter muterat och den nya omikron-varianten verkar ha fått fäste och sprider sig nu snabbt...

Magnus Gustafsson 6 december 2021