Hoppa till innehåll

Riskinformation Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Carnegie Rysslandsfond

Krig och kris: Ingen ljusning i sikte

Ett år med fullskaligt krig, och det är svårt att se något slut på eländet. Kriget lär fortsätta och den höga inflationen biter sig fast, skriver Fredrik Colliander, chef för globala aktier på Carnegie Fonder.

Vem hade kunnat tro att världen skulle se ut så här för ett år sedan? Krig, inflation, räntechock, skenade el- och bensinpriser och allmänt elände. Börsen står, efter en rejäl återhämtning, 8 procent lägre, och kronan har tappat 15 procent mot dollarn.

Elpriserna har mer än fördubblats på ett år och matpriserna är upp över 16 procent i genomsnitt. Riksbanken har tvingats höja styrräntan till 3 procent och bolånen ligger nu över 4 procent. Folk känner sig allt fattigare och reallönerna är nu på samma nivå som för 7 år sedan.

Den 24 februari 2022 gick Ryssland till fullskalig attack mot Ukraina och världen förändrades över en natt. Den europeiska säkerhetsordningen var kastad i soptunnan och även de västliga demokratierna måste slutgiltigt ge upp sin pacifism och tanken på evig fred.

De flesta hade väntat sig en relativt snabb rysk seger. Det blev dock ganska snart uppenbart att vi överskattat Rysslands militära förmåga. Ukrainarna visade också att de var beredda att sätta sig till motvärn och försvara landet. Ett år har nu gått och kriget har hittills för med sig en enorm förödelse och hundratusentals döda. Ännu finns inget slut i sikte.

Kriget har lett till en tudelad värld. Ukraina får massivt finansiellt och militärt stöd från väst. Ryssland vänder sig till diktaturer som Iran och Nordkorea samt även Kina för stöd och vapeninköp. De ryska vapnen är underlägsna de västerländska men de finns i kvantitet. Den ryska regimen är också beredd att offra ett obegränsat antal soldater för minsta framgång. Soldater skickas fram i stora anfallsvågor och mejas ner av de ukrainska trupperna tills dessa inte orkar skjuta mer.

Stalin sade en gång ”Det finns många myror i en myrstack”. Jag antar att Putin håller med. Hans mål är fortfarande att ta hela Ukraina och att expandera det ryska imperiet. Kosta vad det kosta vill!

Rysslands invasion har fått omfattande ekonomiska effekter i hela världen. Både stigande energipriser och matpriser kan direkt härledas till denna. Ökningen av energi- och matpriserna leder förstås till ökad inflation och oro på valutamarknaderna och en svagare kronkurs. Den svaga kronkursen leder för svensk del till ytterligare inflation. Inflationen i sig tvingar sedan Riksbanken till höjningar, och så vidare. En större riskpremie på aktier och därmed lägre börskurser är en annan uppenbar effekt.

Mer långsiktigt leder kriget till en minskning av världshandeln. Sanktioner och motsanktioner i krigets kölvatten har visat hur viktigt det är att ha kontroll på sina leverantörskedjor och att inte exponera sig för onödiga risker. Det gäller både företag och hela nationer. Vi kommer också att se en ökad protektionism.
Sanktionerna mot Ryssland har effekt men den är mindre än väntat. Dessutom finns anledning att tro att effekten kan minska med tiden allteftersom varor finner nya vägar till och från landet.

Det är viktigt att komma ihåg att många länder inte infört sanktioner. Oljan kan till exempel exporteras till Indien som sedan raffinerar den och vidareexporterar till Europa. Ungefär 600 oljetankers skickar runt den ryska olja över världen för att undgå sanktioner och pristak. Också den ryska importen har drabbats av sanktioner men även den hittar nu nya vägar. Exempelvis kan varor importeras via Turkiet eller någon av de före detta sovjetrepublikerna. Turkiets export till Ryssland har till exempel ökat med 85 procent och handeln med mobiltelefoner via Armenien med tusentals procent. Högteknologi kan importeras direkt från Kina.

Sanktionerna mot Ryssland visar samtidigt att det kan vara mycket påfrestande för de länder som inför sanktioner att rikta dessa mot ett relativt stort land. Tänk då om Kina attackerar Taiwan och vi blir tvungna att införa sanktioner mot Kina. Jag tror vi måste förbereda oss för ett sådant scenario.

Var står vi då om ett år? Kriget lär knappast vara slut, om det nu inte sker en statskupp i Moskva och Putinregimen faller. Ryssland kan knappast besegras i ett konventionellt krig. Även om Ukraina tar tillbaka allt förlorat territorium kommer ryssarna fortsätta att attackera och kriget kommer att fortsätta. Ukraina kan inte och kommer inte att försöka ockupera Ryssland. Kriget kan givetvis också eskalera, till exempel genom att Ryssland använder kärnvapen.

Vad händer då för Sveriges del?

  • Jag tror inte man kommer att kunna sänka räntorna i år. Inflationen kommer att vara envist hög och det finns risk för lönedriven inflation när lönehöjningarna kommer i gång. Börsens utveckling kommer i mångt och mycket att vara en spegling av ränteutvecklingen.
  • Energipriserna kommer förmodligen inte att stiga särskilt mycket då nya leverensvägar har etablerats. De kanske till och med faller något. Om den kinesiska ekonomin kommer i gång ordentligt finns dock risk för stigande energipriser.
  • Kronan befinner sig i en långsiktig försvagningsperiod. Avgörande för utvecklingen på kort sikt kommer dock bostadsmarknadens utveckling att vara. Denna kan mycket väl bottna under året.
  • I Sverige och hela Europa kommer vi under året att fokusera på hur vi ska förvara oss i framtiden och hur alla försvarssatsningar ska finansieras. Det kommer inte att finnas mycket pengar över till annat än försvaret under de närmaste åren.

Det är verkligen en ny värld, med färre champagneflaskor och fler JAS-plan.

Författare

Fredrik Colliander

MSc i företagsekonomi. Arbetat i finansbranschen sedan 1990 och anställd på Carnegie Fonder sedan 2000.