JANUARI 2023

Riskaptiten är tillbaka och vi fick en stark start på det nya året. Förhoppningar om fallande inflation och bättre konjunkturstatistik har gett stöd. Världens mest väntade recession verkar dröja vilket fått de finansiella marknaderna att åter andas optimism…

1. Stibor mot nya höjder! Även den försiktige kan nu få avkastning på sitt sparkapital då den underliggande korta basräntan, 3 månaders Stibor, rört sig markant högre i takt med Riksbankens strama penningpolitik. För defensiva fonder med inslag av kreditrisk väger räntekomponenten nu väsentligt tyngre än den kreditmarginal som bolagen därutöver får betala. Med Stibor kring tre procent så upplevs marginalpåslaget inte lika avgörande som tidigare då vi hade en basränta nära noll. Eftersom storbankerna tenderar att vara rätt långsamma att justera upp sina inlåningsräntor och om viss kreditexponering accepteras kan det vara idé att se i stället se till fondalternativ med försiktig profil för att få exponering mot det nya ränteläget.

2. Det ljusnar. Efter höstens många profetior om elände under
2023 har läget ljusnat under den senaste tiden. Inflationen är på väg ned, gaspriserna har sänkts, Kina har öppnat upp, de galnaste republikanerna blev inte invalda till det amerikanska representanthuset, konjunkturen är hygglig och Ukraina håller Ryssland stången. I spaningen från augusti 2022 spådde vi att utdelningarna för 2022 skulle bli generösa trots att mycket då såg mörkt ut, en spaning som ser ut att bekräftas. Allt det här har bidragit till att marknaderna fått en kanonstart på året, i synnerhet aktiemarknaden. Det som kan oroa är att marknaderna nu hoppas på att räntorna ska vända ned tillsammans med inflationen samtidigt som tillväxten ska vara hygglig. Det innebär den bästa av världar och går inte att utesluta, men vanligtvis gäller det ena eller det andra. Bågen har således spänts. Dock kvarstår allvarliga problem. Hur ska vi skapa en varaktig fred i Ukraina och kommer vi lösa klimatfrågan innan det är för sent? Det finns således skäl att efter den senaste uppgången se sig för ordentligt och sprida riskerna. Det är fortfarande rätt mörkt därute.

3. I vanliga fall så tillhör banksektorn den del av börsen där analytikerna skruvar minst på estimaten och där rapportavvikelser tenderar att vara mycket små. Så var inte fallet i H2 2022 och i synnerhet inte i Q4 2022. Swedbanks räntenetto växte drygt 60 procent år över år, och 30 procent sekventiellt. Det är en remarkabelt stor ökning, i princip helt driven av omvärldsfaktorer. I Baltikum där banken har ett inlåningsöverskott och där vinster pressats av obefintliga Euro-räntor, så steg räntenettot hela 132 procent år över år. Så inget har egentligen hänt i bankerna själva som drivit upp vinsterna, utan det är normaliseringen av ränteläget som lyft vinstnivån. Gradvis under året kommer jämförelsetal självfallet bli tuffare men Swedbank, är fortfarande lågt värderad och har goda förutsättningar att kommande år höja utdelningsandelen. I detta fall nämnde vi Swedbank men trenden är liknande för övriga storbanker.

4. Januari var en stark månad för framför allt europeiskt handlade krediter samtidigt som nordiska namn utvecklades väl, dock inte i linje med Europa. Då nordiska krediter normalt rör sig något långsammare ser de nu mycket attraktiva ut då de både ger bättre betalt samtidigt som löptiderna generellt är kortare och därmed blir effekten av stora marknadsrörelser betydligt mindre än för krediter med långa löptider. Givet årets starka start, i kombination med var vi är i konjunkturcykeln samt risken för volatilitet, så föredrar vi nordiska krediter framför europeiska.