Stäng
Språk
Meny

Kenya gynnas av lågt oljepris

Tillväxten i Östafrika ser starkare ut än på länge och det är framförallt Kenya som drar upp tillväxten. Inflationen tycks vara under kontroll, mycket tack vare det låga oljepriset och fördelaktiga regn, skriver Carnegie Afrikafonds förvaltare Karin Fries som har besökt landet.

Jag var i Kenya häromveckan för att prata med företagen om nyanserna i tillväxten, hur stabil den var, och hur deras verksamhet passar in i den utveckling som sker.

Vid första anblicken ser Kenyas statsbudget ansträngd ut på grund av de många investeringarna i olika former av infrastrukturprojekt som landet initierat de senaste åren. Bamburi Cement, landets största cementproducent och ägd i huvudsak av Lafarge, säger att det har varit ett tydligt skifte i cementefterfrågan på sista tiden mot större infrastrukturprojekt, snarare än mindre privata, en trend de tror kommer fortsätta i alla fall hela 2016 och delvis 2017.

Samma bild speglar en fastighetskonsult när hon berättar att avkastningen på privatfastigheter hade sjunkit till under 6 procent och därför var en avmattning av fastighetsmarknaden att vänta. 2017 är det dags för presidentval i Kenya igen, och Kenyatta väntas ställa upp till omval.

Traditionellt brukar man se privata investeringar minska i perioden upp till presidentval. Att staten därför tycks lägga in en högre växel just nu upplevs ändå som positivt för att hålla momentum uppe.

Investeringar i infrastruktur kostar mycket och resultaten och intäkterna därav kommer först i framtiden. Det är därför inte så konstigt att kenyanska skattemyndigheten inte lyckats samla in så mycket skatt som de förväntat sig givet den starka tillväxten, och statens upplåningsbehov kan framstå som skrämmande (med en skuld till BNP på kring 55 procent är har man ju ändå god marginal innan man hamnar i västeuropeisk krisnivå).

Många gånger lånar man av större internationella utvecklingsorgan och får då fördelaktiga räntor. Även lokalt har man ställt ut så kallade infrastrukturobligationer, vilka är skattefria för investeraren, och har därmed varit uppskattade produkter.

Nästa år öppnas den så kallade Standard Gauge Railway som är Kenyas nya stambana. Den kommer kunna minska transporttider och kostnader för företagen avsevärt. I framtiden finns också förhoppningar om att den skall länkas ihop med liknade projekt i kringliggande länder något som skulle kunna revolutionera regionens utveckling och samarbete. Att stambanan kommer att invigas samtidigt som presidentvalskampanjen inför valen 2017 är i full sving, och säkert kan fungera som en bra symbol för de framsteg som gjorts under Kenyattas första mandat period är säkert ingen tillfällighet.
Kengen

Börsnoterade Kengen är Kenyas största elproducent. De har investerat i geotermalenergi (lite förenklat el drivet av heta källor) de senaste åren vilket lett till att minska Kenyas behov av oljeimport, framförallt i tider då regnen är dåliga. Det bäddar för en lite stabilare och mer förutsägbar ekonomi i framtiden.

Bolaget har i skrivande stund annonserat om en kapitalanskaffning för att kunna bygga ytterligare kraftstationer baserat på geotermalenergi.  Eftersom den nya stambanan passerar i närheten av deras geotermalanläggningar planerar de redan nu för att kunna bygga industriparker i närheten, dra räls och samarbeta med tullen för att etablera så kallade Export Processing Zones.

Kapitalanskaffningen är på $285M och statens andel av det är över 70 procent. Givet den ansträngda statskassan har man dock beslutat sig för att konvertera en del av bolagets skuld till staten till aktier, och på så sätt kan staten bidrag med sin ägarandel utan att behöva tillföra några nya kontanter. En onekligen kreativ lösning, även om den kanske inte är utan kritik.

Safaricom

Av de bolag jag träffade framstod kanske mobiloperatören Safaricom som en av de mer komfortabla. Deras framgångssaga MPesa (mobila kontanttransfers) fortsätter växa kraftigt och de har nya produkter på gång som bygger på MPesa plattformen. Fokus är att kunna öka omsättningen och antalet transaktioner inom MPesa och på sätt öka sin intäktsbas.

Produkterna är hela tiden av den karaktären att de minskar transaktionskostnaderna och administration för kunderna varför de fortsatt konkurrerar ut bankerna som än så länge är lite för långsamma i sitt agerande och erbjuda liknande attraktiva lösningar för att behålla kunderna.

Personligen skulle jag inte bli förvånad om det visar sig att MPesa har fått ett litet extra uppsving sista månaderna. Kenyanska småkunder har generellt större förtroende för Safaricom och MPesa än de har för bankerna. I och med den bankkris som just nu håller på att rulla upp i Kenya, skulle det verka rationellt om mindre kunder flyttade en del av sitt kapital från banken till MPesa tills de vet vilka banker som överlever.

Att många lämnar de mindre bankerna i landet är tydligt, då likviditeten i sektorn har begränsats avsevärt, och samtliga banker jag träffade vittnade om att de så kallade Tier II och Tier III bankerna i princip är helt utestängda från interbankmarknaden och förlitar sig helt och hållet på centralbanken.

Bankkrisen

En av de för investerare mer pressande händelserna i Kenya just nu, är den pågående bankkrisen. Fyra banker har hamnat i problem sedan förra sommaren, och i tre av fallen var problemen så svåra att centralbanken fick ta över förvaltningen av dem. Tillsammans utgör de nästan 10 procent av det totala banksystemet, varför det skapar många tidningsrubriker i landet.

I samtliga fall handlar det om missvisande bokföring, extremt risktagande, fallerande corporate governance och undermålig regelefterlevnad. I flera fall har det visat sig att ledningen lånat ut stora belopp till sig själva och andra närstående och återbetalningsgraden verkar vara begränsad. Det är svårt att tro att det skulle vara enskilda händelser hos några få banker, problemen i sektorn är troligen större än så.

Situationen är allvarlig och många frågetecken återstår att rätas ut. Däremot kommer nog ingen av de större bankerna att gå under, men att alla banker kommer att få öka sina reserveringar framöver vore troligt. Kenyanska banker har traditionellt en räntemarginal kring 10 procent, vilket är fenomenalt. Det brukar också signalera att man har höga förväntningar om dåliga lån, att återbetalningsgraden är klen, och att möjligheterna att ta ägande över ställda säkerheter är dålig.

Över de senaste 10 åren har procentandelen dåliga lån i Kenya fallit kraftigt, samtidigt som utlåningen ökat med nästan 20 procent om året. På senare år har nya regler för övertagande av säkerheter gjort att processen förkortats från 10 till 1 år enligt en av bankerna, vilket är en otroligt positiv utveckling. Ändå har räntemarginalerna ännu inte justerats ned, och det är förståeligt att både centralbanken och politiker är frustrerade över den utvecklingen.

Fallande räntemarginaler vore därför heller inte konstigt framöver. Den marginalpressen kommer troligen mildras lite av framgångarna inom IT och mobilteknik i form av minskade kostnader för fysiska kontor och kontantautomater. Riskerna i sektorn tycks ändå vara inprisade i mångt och mycket. Bankerna ser ganska lågt värderade ut, både med afrikanska mått mätt och jämfört med andra banker i Frontier och Emerging market.

Centralbankschefen har så här långt visat sig vara en kunnig pragmatiker och kommer förhoppningsvis vara sensibel i hanteringen av sektorn. Ingen politiker skulle väl heller vilja ha en bankkris på halsen mitt i valkampanjen, varför man nog kommer vara väldigt lösningsorienterad.

Enligt en bank är centralbanken ännu inte säker på exakt hur omfattande problemen är, men när de är det kommer det en paketlösning som lyfter hela sektorn. Det var uppfriskande att höra att alla banker erkände att problemen var större än bara de fyra första bankerna, men kanske lite besvärande att de tycktes ha en viss övertro på deras egen banks position.

Vi äger fortfarande inga banker i Kenya, men det är värt att hålla ögonen på sektorn, någon gång framöver kommer det säkert se skrämmande billigt ut, precis som det brukar mitt i bankkriser. De större och starkare bankerna kommer troligen gå ännu större och ännu starkare ur det här.

East Africa Breweries (EABL)

Kanske det mest överraskande mötet hade jag oväntat nog med East Africa Breweries (EABL). Bolagets vinst på netto nivå har varit en besvikelse år efter år under många år nu. Bolaget har gjort mer än bra ifrån sig med avseende på omsättning och EBIT nivå de senaste 5-6 åren vilket inte alls kommit minoritetsägare till del. Lite bättre förutsättningar i Tanzania, fortsatta effektiviseringar i Kenya, och fortsatt bra distributionstillväxt gör att det kanske finns anledning att tro att trenden kan vända och att vi nu får se vinsten sakta stiga stadigt igen.

Bolaget har ju gjort investerare besvikna förut så det tar kanske ett tag innan de återfår marknadens förtroende. Så här långt är aktien i alla fall billigare än den varit på många år och vinstförväntningarna upplevs för en gångskull inte som allt för överdrivna.

Hållbar och långsiktig tillväxt i framtiden

Den makroekonomiska bilden av Kenya är positiv även om den inte är utan risker. En BNP tillväxt som drivs av stora kapitalinvesteringar kommer kunna leda till en mer hållbar och långsiktig tillväxt i framtiden, även om det skapar frustration hos befolkningen just nu som inte känner av de ekonomiska framgångarna. Särskilt känsligt blir en sådan situation så här något år innan presidentvalet. Bolagen tycks dock vara bekväma med den miljö de är in.

Bankerna tror på fortsatt tillväxt i utlåningen om ca 15-20 procent, vilket är lite svårt att förstå given att de borde vara lite försiktiga i det läge de nu befinner sig i, och är väl den sektorn som skulle kunna skapa oreda i marknaden i det korta perspektivet.

Telekombolaget Safaricom vittnar om fortsatt stark tillväxt i både data trafik och röstsamtal, och fler kenyaner har i dag smartphones än någonsin. Priset på en 3G telefon är idag nere på $30 och de räknar med att smartphones är där snart också. Facebook, Twitter, snapchat och whatsap är populärt och med det sprids bilder och information som aldrig förr i landet, varför de ständigt behöver utveckla sin nätkapacitet.

NSE, eller Nairobi Stock Exchange

Vi äger aktier i NSE, eller Nairobi Stock Exchange, då vi tror att Kenya framöver troligen kommer att vara den drivande kraften i regionens utveckling, och att finanssektorn och kapitalmarknaderna där kommer spela stor roll för landets utveckling. Den kenyanska börsen är ljusår före de andra ländernas börser, både med avseende på handel, kommunikation, tillgänglighet, antalet bolag, antalet handlade produkter, och likviditet.

Framöver kommer nya produkter så som derivat, lokala ETF:er, REITs mm and handlas på börsen och i takt med att omsättningen ökar, ökar bolagets intäkter. 2016 tror de själva kommer vara ett kostnadernas år givet att det är en hel del nyheter på gång, men därefter torde intäkterna växa och kostnaderna stagnera. Ett spännande litet bolag som vill väldigt mycket. Det fortsätter vi att vara delägare i.

Fler artiklar

Nytt diamantfynd för Lucara

Nytt diamantfynd för Lucara

Carnegie Afrikafond backade 1,8 procent i februari och är upp 8,2 procent under årets två första månader. Den sydafrikanska marknaden var stark i lokala termer men en försvagad valuta gentemot...

Karin Fries 4 mars 2019
Diamantfynd säkrar Lucaras utdelning

Diamantfynd säkrar Lucaras utdelning

Den sydafrikanska randen återhämtade sig med råge i januari efter decemberfallet. Valutan stärktes med hela 10 procent gentemot kronan vilket resulterade i att den sydafrikanska marknaden var Afrikas starkaste räknat...

Karin Fries 4 februari 2019
Naspers gör indisk miljardinvestering

Naspers gör indisk miljardinvestering

De afrikanska aktie- och valutamarknaderna har inte undgått den globala oron i december. Efter en förhållandevis stark november var det många som försökte minska sin riskexponering på de flesta marknader...

Karin Fries 2 januari 2019