Marknadskommentar
MARS 2023
Det blev en händelserik månad. Bankfrossan lättade och inflationsstatistiken förbättrades vilket bidrog till en stark utveckling på världens börser under slutet av månaden. Fed höjde som väntat räntan med 25 punkter, trots rådande bankoro. Det är den nionde raka höjningen…
MÅNADENS SPANINGAR
1. Moral Hazard – När amerikanska Silicon Valley Bank valde att placera kundernas insättningar i långa obligationer satte man sig själva i en mycket märklig och riskabel situation som i förlängningen ledde till att banken hamnade på obestånd. För att begränsa skadeverkningarna och undvika att oron spred sig kom snabbt en amerikansk federal garanti på insättningar i banken som även gällde på belopp över den vanliga insättnings-garantin om 250 000 USD. Klokt kan tyckas, men samtidigt inte helt okontroversiellt att ge ett så långtgående stöd. Finansminister Janet Yellen gick senare ut och sa att finansdepartementet inte diskuterat en generell garanti för insättningar. I Europa räddades väsentligt större Credit Suisse av konkurrenten UBS, även här med ett tydligt stöd från schweiziska staten. Viss finns det risker med att sätta ordinarie spelregler i finansmarknaden ur spel, men samtidigt ska det ställas mot risken för en global kris för det finansiella systemet.
2. De svenska bankaktierna drogs med i den internationella bankoron och tillhörde månadens förlorare på Stockholmsbörsen, även om de klarade sig bättre än de flesta av sina Euroepiska kollegor. Vi tror att marknadens riskpremie på bank höjts något, samt att förväntan på högre räntor kommit av sig. Detta medför sammantaget att vi inte bedömer att aktierna studsar tillbaka snabbt till nya highs, men däremot att svenska banker generellt står starka, att värderingarna är låga och att direktavkastningen kommer att vara fortsatta mycket god.
3. Det krävs oftast en finanskris för att skapa rejäla börsfall. Sedan drygt ett år har marknadsbevakare varit fokuserade på den stigande inflationen, centralbankernas åtstramningar och dess negativa inverkan på konjunkturen. Inflationen verkar nu ha passerat toppen, vilket skapat förväntningar om att centralbankerna ska lätta på bromsen, om inte i år så nästa år. Tillväxten kommer samtidigt vara svag, men någon finanskris har inte nämnts i sammanhanget. Inte förrän nu. Räntehöjningarna har visat sig skapa problem med vissa amerikanska bankers förmåga att möte kunders uttag av innestående medel. Credit Suisse som länge haft problem hamnade också i en ohållbar situation när en storägare deklarerade att det inte var aktuellt med ett kapitaltillskott. Marknadsoron ledde till fallande börskurser över hela världen. Efter ingripanden av såväl den amerikanska som den schweiziska staten har oron nu stillats och aktiemarknaderna har åter vänt uppåt. Räntemarknaderna har också präglats av stora och snabba rörelser under den senaste månadens oro. De stora räntehöjningarna fick alltså så småningom det finansiella systemet att gunga och det kan komma efterdyningar. Bankerna är beroende av varandra och stora oväntade marknadsrörelser skapar vinnare och förlorare. Det går inte att utesluta att någon stor aktör, till exempel en hedgefond med stora positioner har kört i diket. Förhoppningsvis hamnar inte det finansiella systemet i gungning, men faran är inte över och det är också förtvivlat svårt att förutse eventuella olyckor. Denna fara samt de svaga konjunkturutsikterna gör att placerare rekommenderas vara tålmodiga, selektiva och defensiva även om räntesänkningar, eller förhoppningar därom, kan skapa ett mer positivt klimat till och från under resten av året.