Marknadskommentar
NOVEMBER 2023
Tomterallyt kom tidigt i år – efter tre negativa månader steg stockholmsbörsen med 9 procent under november. Svenskt fastighetsindex som utvecklats svagt under hösten rusade med nära 20 procent under månaden. Fed och Riksbanken har pausat räntehöjningar vilket fått svenska och amerikanska långräntor att sjunka med 35 respektive 60 punkter under perioden.
MÅNADENS SPANINGAR
1. Även bland de mest stabila emittenterna i svensk obligationsmarknad är det förhållandevis stora skillnader i vad man får betalt för sin exponering. Den ränta som svenska staten betalar brukar närmast betraktas som riskfri ränta. Köper man idag en statsobligation med förfall i maj 2028 får man idag drygt 2,5 procent i årsavkastning. Kurvan för svensk stat ligger väsentligt under swapkurvan som är den normala basräntan för fasträntepapper i svensk obligationsmarknad. Köper man istället en obligation utgiven av Kommuninvest, en emittent som samlar finansiering för svenska kommuner, får man istället ca 3,3 procent i årsavkastning för en obligation med samma löptid. Det är alltså en ganska stor skillnad i avkastning mellan två emittenter som båda har högsta möjliga kreditbetyg från de ledande ratinginstituten.
2. Black Friday tidigarelägger julhandeln. Vi har sett olika bedömningar av utfallet av Black Friday-handeln i Sverige men sammantaget så står det utom tvivel att det amerikanska fenomenet som introducerades i Sverige för ca 10 år sedan har blivit alltmer populärt och accepterat. Svensk Handel förväntade sig en 9 procents ökning under Black Friday-veckan. Enligt Getswish, som står bakom den betallösningen Swish, ökade betalningarna under veckan till företag med 8 procent, till 11,5 miljoner Swish-betalningar till företag varav 2.4 miljoner på själva fredagen. Andra bedömare som Svea Ekonomi och Prisjakt har visat på ett något sämre utfall. I vilket fall så kan man fastslå att sista veckan i november blivit allt viktigare för handeln, och att det sannolikt även tidigarelägger viss julhandel som förr hade skett i december. Sammantaget så ger data över den svenska Black Friday-försäljningen stöd för att svensk handel, trots att konsumenterna pressats av inflation och högre räntor, håller uppe relativt väl.
3. Europeiska krediter har under november månad gått starkt i linje med övriga risktillgångar samtidigt som nordiska krediter handlat relativt stabilt och ser därför betydligt mer intressanta ut. Investerare av nordisk high yield har dessutom generellt ett starkare skydd i form av bättre villkor som exempelvis skyddar från att bolagen tar upp ny skuld eller distribuerar utdelning till sina ägare. Med andra ord får investerare både bättre betalt och bättre villkor i nordisk high yield jämfört med europeisk high yield vilket gör segmentet extra intressant givet nuvarande starka marknad i kombination med sämre konjunkturutsikter.
4. Amerikanska hushåll byggde en sparbuffert under pandemin, den förväntas vara borta någon gång under nästa år. Det ökar risken att den amerikanska ekonomin är på väg mot en recession, så länge som penningpolitiken är fortsatt stram.