Stäng

Peak kobolt före peak oil?

Telefoner och elbilar kräver batterier som innehåller kobolt, ett sällsynt grundämne som alltför ofta förknippas med barnarbete, miljöförstörelse och korruption. Carnegie Asias förvaltare Gunnar Påhlson har undersökt om det går att investera hållbart i sektorn.

Flera länder i Europa har bannlyst dieselbilar i de större städerna. Samtidigt har försäljningen av elbilar och framförallt laddhybrider tagit fart på allvar det senaste året, även i Sverige. Som skattesystemet ser ut gynnas nämligen tjänstebilsförarna om de väljer en laddhybrid.

Tillverkningen av batterier till fordon är centrerad till Japan (Panasonic), Sydkorea (Samsung SDI och LG Chemical), Kina (CATL och BYD) och USA (Tesla).

Den trånga sektorn är dock de sällsynta jordmetaller som behövs för att framställa laddbara litiumjonbatterier. Litium, nickel och kobolt är huvudingredienserna. Kineserna har köpt upp stora råvarutillgångar i Australien och Afrika för att säkra tillgången till dessa metaller när regeringen i Kina planerar för att ställa om samhället till elbilar. Kina äger idag cirka 60 procent av jordens tillgångar på kobolt.

Det är inte osannolikt att vi når ”peak kobolt” före vi når ”peak oil”.

Kobolt är den metall som varit mest kontroversiell i och med att en stor del av jordens kobolt reserver finns i Republiken Kongo.

Under en resa hösten 2019 träffade jag det kinesiska bolaget China Molybdenum. De driver gruvdrift för koppar, guld, molybdenun, kobolt och tungsten i flera länder bland annat i Kina, Australien och i Kongo.

I Kongo förvärvade företaget Tenke-gruvan från Freeport för några år sedan. Det utgör en strategisk reserv för den kinesiska regeringen. Koboltbrytningen i Kongo har fått kritik av flera skäl. Såväl arbetsmiljö, barnarbete, illegal gruvdrift, miljökonsekvenser, korruption och statliga regleringar avseende skatter och royality till Kongos regering är frågor som måste belysas. När jag träffar bolaget vill jag diskutera dessa ESG-frågor.

Företaget är väl medvetet om kritiken och har de senaste åren arbetat med att förbättra informationsgivningen till investerare för att diskutera och belysa ESG frågor. På bolagets hemsida finns en komplett ESG-rapport att läsa.

Batteritillverkarna forskar på att försöka reducera andelen kobolt som behövs i produktionen av elbilsbatterier. Jag diskuterar detta med ledningen för China Molybdenum i avsikt att förstå utvecklingen för framtida efterfrågan för kobolt.

Kobolt används i batterier av två skäl. Dels bidrar metallen till att förlänga antalet laddcykler, det vill säga hur många gånger ett batteri kan laddas innan det måste ersättas med ett nytt.

Den andra, och kanske viktigare, anledningen är att kobolt bidrar till att stabilisera cellerna i batteriet för att undvika överhettning och risk för brand.

Som bekant förekommer batterirelaterade bränder i flera sammanhang. Boeings Dreamliner-modell hade problem med batteribränder i början. Samsung Electronics hade en smartphone modell som överhettades och fattade eld för några år sedan. Samsung SDI, som är en av Koreas största producenter av elbilsbatterier, utvecklar även lagringsenheter för förnybar energi i form av batteribanker stora som kylskåp. För denna produkt har man vid ett flertal tillfällen haft problem med överhettning och brandrisk.

Två av världens största inköpare av kobolt är Apple och Tesla. Båda kräver stora mängder batterimetaller till sina telefoner respektive bilar. Både Apple och Tesla har skrivit långa kontrakt om leverans av kobolt från Freeports koboltraffenaderi i Kokkola i Finland. Kokkolafabriken får merparten av sina råvaror från China Molybdenum i Kongo. Både Apple och Tesla hävdar att deras kobolt är miljöcertifierad.

”Kobolt är den metall som varit mest kontroversiell i och med att en stor del av jordens kobolt reserver finns i Republiken Kongo.”

När jag frågar bolaget om detta, bekräftar de att en av större kunderna är ett finskt företag i Kokkola. China Molybdenum har efter förvärvet från Freeport arbetat för att adressera ESG-frågorna. Man driver industriell gruvdrift och såväl arbetsmiljö som miljökonsekvenser har förbättrats. Man använder inte barnarbete i sina gruvor.

Ickeindustriell, illegal gruvdrift förekommer dock i landet, utanför bolagets verksamhet. Det är där det finns problem. All kobolt från bolagets gruvor ska vara ursprungsmärkt så att det går att verifiera var brytningen har skett.

”China Molybdenums vill införa en ny handelskategori för ”safe cobolt”, med separat prissättning.”

China Molybdenums kobolt är klassificerad av MSCI med ESG-rating. Företaget vill därför införa en ny handelskategori för ”safe cobolt”, med separat prissättning.

Lokala skatter har höjts det sista året. Även den statliga royaltyn har höjts samtidigt som priset på kobolt har rasat med 60 procent det senaste året.

När vi nu står inför ett strukturellt skifte, från fordon drivna av förbränningsmotorer till fordon med eldrivna motorer, borde hela värdekedjan i form av produktion av bilarna, produktion och återvinning av batterierna samt produktionen av elkraft analyseras om man vill få en komplett bild av miljökonsekvenserna från fordonsindustrin framöver.

Om analysen ska bli komplett, borde också utbyggnaden av infrastruktur i elnätet, som kommer bli helt nödvändig om vi ska kunna undvika överbelastning av elnätet, ingå.

Carnegie Asia har för närvarande ett innehav i China Molybdenum som utgör 1 procent av fonden. 

Mer om fonden

Asia

Carnegie Asia är fonden för dig som tror på kraften i en ung och allt mer välutbildad befolkning med stort konsumtionsbehov. Nästan halva jordens befolkning bor i Asien, och trots...

Mer info
Köp fond

Fler artiklar

Centralbankerna trycker pengar och börsen stiger
Carnegie Asia

Centralbankerna trycker pengar och börsen stiger

”Don’t fight the Fed” som man brukar säga. De asiatiska marknaderna utvecklades starkt i juni. Carnegie Asia steg i värde med 8,2 procent. Facit för första halvåret blev en nedgång...

Gunnar Påhlson 3 juli 2020
Världens ögon fortsatt på Kina och Hong Kong
Carnegie Asia

Världens ögon fortsatt på Kina och Hong Kong

De asiatiska marknaderna utvecklades något svagare i maj. Carnegie Asia föll i värde med 4,2 procent under månaden. Marknaderna föll inte så mycket i lokal valuta. I princip hela nedgången...

Gunnar Påhlson 8 juni 2020
Kina 95 procent normalt
Carnegie Asia

Kina 95 procent normalt

De asiatiska marknaderna återhämtade sig i april efter ett rekordstort fall i mars. Carnegie Asia steg i värde med 4,8 procent under månaden. Det har nu gått över tre månader...

Gunnar Påhlson 6 maj 2020