Riksbankens prognos och fördelning av tillgångsköp

Riksbankens novemberbesked blev inte helt odramatiskt även om det inte innehöll några större överraskningar avseende styrräntan. Som väntat beslutade direktionen att behålla reporäntan på noll procent. Samtidigt lägger man nu in en höjning mot slutet av prognosperioden då räntebanan visar på ett uppställ under senare delen av 2024. Detta var inget som överraskade marknaden utan det som i stället gjorde avtryck var den omfördelning av tillgångsköp som planeras till första kvartalet 2022.

Det program avseende tillgångsköp som inleddes i mars 2020 löper ut i slutet av detta år. Därefter är Riksbankens prognos att innehavet av värdepapper kommer att vara ungefär oförändrat under 2022 och att det sedan gradvis kommer att minska. Inom ramen för programmet som snart löper ut har en stor andel investerats i säkerställda bostadsobligationer. Under fjärde kvartalet har närmare två tredjedelar av obligationsköpen gjorts i detta segment. Under första kvartalet 2022 kommer Riksbanken att göra en annan fördelning av sina köp; 12 miljarder i statsobligationer, 12 miljarder i obligationer utgivna av region och kommun samt 12 miljarder i säkerställda bostadsobligationer. Andelen som investeras i bostadsobligationer går alltså från ungefär två tredjedelar till en tredjedel.

Riksbankens besked ledde till att spreadarna för bostadsobligationer gick isär. Att vi successivt går mot en marknad som frikopplas från de stödköp som Riksbanken gjort i samband med pandemin är samtidigt en naturlig utveckling. Vi gjorde inga dramatiska skiften i portföljen under november. Den enskilt största avyttringen var en försäljning av Nordeas bostadsobligation med förfall i september 2024.

Carnegie Obligationsfond investerar i obligationer i huvudsak emitterade av stat, kommun och hypoteksbolag. Fonden har lång räntebindning och är därmed exponerad mot rörelser i svensk ränta.