Marknadskommentar
SEPTEMBER 2023
Den svaga börsutvecklingen i augusti följdes upp med ytterligare en svag månad i september. Konjunkturläget är osäkert och kraftigt stigande obligationsräntor satte press på börshumöret. Den viktiga amerikanska 10-årsräntan steg med 46 punkter under månaden och noterade sin högsta nivå sedan 2007.
MÅNADENS SPANINGAR
1. Primärmarknaden är fortsatt aktiv även om i något avtagande takt. Vi har sett bolag från de flesta sektorer och ratingkategorier inhämta kapital och vi kan konstatera att villkoren för high yield transaktioner åter är i fokus. Förvånande men glädjande nog har även vissa bolag inom fastighetssektorn kunnat ge ut nya obligationer på för bolagen rätt så attraktiva spreadnivåer. Detta kan vara ett bra sätt att via primärmarknaden passa på att skaffa sig exponering mot den kategori av emittenter som finns i den högre delen av high yield-skalan och därmed är något mer stabila samt har lägre skuldsättning, men givet deras karakteristiska kan vara svåra och framför allt dyra att köpa i sekundärmarknaden.
2. Intresset för kärnkraft ökar kraftigt i världen och till följd rusar uranpriserna. Ett enormt problem som bör tas i beaktning är vilka länder som kontrollerar uranmarknaden. De flesta av dessa innebär betydande politiska risker. Största uranleverantören är Kazakstan. Landet står för 42,8 % av världsmarknaden.
3. Riksbanken – ökad mötesfrekvens framöver. De penningpolitiska mötena hos Riksbanken har inte varit synkroniserade med övriga centralbanker då de har haft färre tillfällen att agera på med endast fem möten per år. Direktionen har förvisso haft möjlighet att justera mellan möten, men ett sådant besked blir lätt dramatiskt jämfört med ett beslut som fattats vid ett ordinarie möte. Från och med nästa år ändras dock detta och Riksbanken ökar till åtta möten per år. Vi ser positivt på denna förändring då den ökar Riksbankens möjlighet att anpassa penningpolitiken till rådande omständigheter. Fler möten är däremot ingen garanti för att Riksbanken hittar helt rätt med sina penningpolitiska beslut.
4. Apropå euron. Liberalerna vill införa euron i Sverige och nu är även Centerpartiet på väg att inta samma ställning. Partiet vill att en parlamentarisk utredning ska tillsättas för att reda ut för- och nackdelar med en svensk euroanslutning. Kronans senaste kris har tydligt exponerat nackdelarna med en liten valuta som kronan och politikerna börjar nu ta intryck. Även om Liberalerna och Centerpartiet är små är det möjligt att detta bara är början. Sedan NATO-beslutet vet vi att det går att slakta heliga kor även i Sverige och att det kan gå fort när det väl händer.