Ser vi verkligen det i dagens prissättning?

Året är till ända och det blev en svag avslutning. Det så kallade tomterallyt uteblev och den amerikanska marknaden (S&P500) sjönk med 5,9 procent och globalt index (MSCI World) med 4,3 procent under månaden. Krig och geopolitisk oro i kombination med hög inflation och recessionsoro har präglat året vilket resulterat i en svag utveckling på världens finansmarknader. Vanligtvis brukar blandportföljer kunna klara sig relativt väl i ett negativt klimat, men under 2022 utvecklades alla de stora tillgångsslagen negativt (aktier, obligationer och krediter).

Amerikanska centralbanken höjde som väntat räntan med 50 punkter till 4,25-4,5 procent under månaden. Centralbankschefen Jerome Powell är tydlig med att de kommer att fortsätta bekämpa inflationen och det ännu inte är läge att lätta på bromsen. Inflationen ska ned och dessutom är löneökningarna för höga för att de ska vara förenliga med inflationsmålet. Federal Reserve spår att styrräntan hamnar i intervallet 5-5,25 i slutet av 2023. Marknaden räknar med att Fed funds rate peakar på 4,5 procent, vilket är betydligt lägre.

Svensk industri-PMI var oförändrad i december. Den låg kvar på 45,9 och det är därmed den femte månaden i rad som indexet indikerar kontraktion i ekonomin. Industrikonjunkturen är svag men det finns tecken på att inbromsningen stannat upp något. Nedåtriskerna är dock fortfarande stora och troligtvis har effekterna av en svagare global konjunktur inte slagit igenom i siffrorna.

Euroområdets industri-PMI steg från 47,1 till 47,8 i december. En liten uppgång från föregående månad. Utsikterna har förbättrats något men det råder dock fortsatt svag efterfrågan. Orderingången som kanske är den mest framåtblickande indikatorn har försvagats markant.

Centralbankerna börjar närma sig slutfasen av räntehöjningscykeln och inflationen är på väg ner. Arbetsmarknaden är fortsatt stark och som en konsekvens är löneökningstakten hög. Konjunkturutsikterna är fortsatt osäkra. Analytiker fortsätter att skruva ner sina vinstestimat och makrosiffror indikerar en tydlig avmattning i ekonomin, men ser vi verkligen det i dagens prissättning?