”STÖRSTA UTMANINGEN ÄR BEGRÄNSAD INFORMATION”

På Carnegie Fonder strävar vi alltid efter att utveckla vårt utbud av hållbara investeringar. 2022 utvecklades räntefonden Carnegie High Yield från Artikel 8 till Artikel 9. Nedan berättar Gustav Ekhagen, som förvaltar fonden tillsammans med Niklas Edman, mer om fondens utveckling.

Vad är Carnegie High Yield?

Carnegie High Yield är en högräntefond som enbart gör hållbara investeringar och är kategoriserad som en artikel 9-fond, även kallad mörkgrön fond. Vi fokuserar på Norden och norra Europa men kan investera i krediter från hela Europa.

Hur arbetar ni i praktiken med vårt analysverktyg THOR?

Vi började med THOR för ett par år sedan. Till att börja med fokuserade THOR på bolagens interna arbete men har sedan dess utvecklats med en modul som undersöker om bolagets produkter och tjänster är hållbara, vilket används för att avgöra om vi ser det som en hållbar investering eller inte. Vi gör alltså två separata analyser. En för att se att bolagets interna hållbarhetsarbete, vilket inkluderar miljö, sociala frågor samt governance, lever upp till våra krav. Den andra analysen vi utför undersöker huruvida bolagets produkter och tjänster bidrar mot FN:s Globala mål.

Hur gick det till när ni bestämde er för att byta från artikel 8 till artikel 9? Hur såg processen ut?

Planen har från start varit att göra en artikel 9-fond och fonden har således förvaltats som en artikel 9-fond. Inför lansering gjorde vi ett omfattande arbete att ta fram ett ramverk och kartlägga hela vårt nordiska HY-univers för att se till att det fanns ett tillräckligt underlag för att kunna lansera en artikel 9-fond. Förvaltningsmässigt krävdes alltså ingen förändring. Eftersom det krävdes godkännande från finansinspektionen i Luxemburg dröjde det lite innan vi fick artikel 9-stämpeln.

Vilka utmaningar stöter ni på?

Den största utmaningen är begränsad information från bolagen eftersom en del av de bolag vi investerar inte har en listad aktie och därmed inte så omfattande publik information. Det har vi löst genom vårt initiativ 21-punktlistan, där vi ställer krav på alla nordiska high yield-bolag att svara på flera hållbarhetsrelaterade frågor för att vi ska kunna investera. En annan utmaning är grönmålning, där många bolag vill framstå som hållbara och vi måste sålla fram vilka som faktiskt är det. Även här underlättar 21-punktslistan, som vi kan använda för att följa upp med specifika frågor när vi träffar bolagen. Vi försöker också uppmuntra alla våra innehav att ansluta sig till globala initiativ såsom Science Based Target och UN Global Compact vilket vi ser som kvalitetsstämplar.

Vilka fördelar ser ni att investera i hållbara bolag?

Hållbarhet blir en allt viktigare del av kreditanalysen. Bolag med hållbara produkter och tjänster har ofta högre tillväxt och bättre marginal givet att kunder är beredda att betala en premie. En hållbar affärsmodell minskar politisk risk och ger bättre tillgång till kapital. Dessa bolag är också attraktiva för förvärv och sammanslagningar, något vi sett bland våra portföljbolag senaste året där en handfull innehav har köpts upp eller är under uppköp. Detta ger en uppsida för oss eftersom uppköp ofta följs av ett återköp av obligationerna till en premie.

Är det något case ni finner extra intressant?

Småkraft är ett spännande bolag som äger småskalig vattenkraft i Sverige och Norge. Genom att specialisera sig på denna typ av tillgångar kan de effektivisera driften genom framför allt digitalisering. Bolaget har starka ägare och givet de höga elpriserna har de starka kassaflöden. Obligationen har mindre ett år till förfall och med en kassa som täcker hela förfallet ser vi en avkastning om cirka 6,6 procent som klart attraktiv.