Stäng
Språk
Meny

Svagaste aprilmånaden sedan 70-talet

Rapportperioden går mot sitt slut och många av bolagen som rapporterat har lyckats överträffa analytikernas förväntningar, vilket resulterat i höjda vinstestimat för innevarande år. April blev trots relativt starka kvartalsrapporter en svag börsmånad och världens börser tappade mycket av den tidigare uppgången vi såg under föregående månad.

Den amerikanska börsen uppvisade den svagaste aprilmånaden sedan 70-talet, S&P500 föll med 8,8 procent. Negativa bolagsrapporter straffades betydligt hårdare än vad de positiva belönades. Många indextunga namn som Amazon, Apple, Microsoft, Tesla och Neflix backade mellan 10-50 procent under månaden.

Inflationen började stiga redan under förra året och centralbankernas syn gick från att inflationen var övergående (transitory) till att så inte är fallet. I dagsläget har både kärninflation och den förväntade inflationen kommit upp på höga nivåer. Den europeiska inflationen steg till 7,5 procent under april, vilket var den sjätte månaden i rad med stigande siffror. Även i Storbritannien och USA har inflationen stigit till väldigt höga nivåer, 7 respektive 8,5 procent. Centralbankerna har snabbt bytt fot och först ut var Amerikanska Federal Reserve som påbörjade sin räntehöjningscykel i mars och höjde då med 25 punkter. De kommunicerade även att de planerar att höja räntan totalt sju gånger under året och dessutom minska sin balansräkning. Enligt den sk ”dot plot” från Fed kommer de att höja räntan i rask takt för att stävja den höga inflationen.

Även Riksbanken har på kort tid ändrat sin kommunikation till att bli allt mer ”hökaktig”. Vid det senaste penningpolitiska mötet beslutade de att höja reporäntan med 0,25 procent, vilket innebär att för första gången sedan hösten 2014 är nu styrräntan över nollstrecket.

Vanligtvis skiljer man på om inflationen är efterfrågestyrd eller utbudsdriven. Penningpolitiken fungerar som bäst när priser och löner drivs av att efterfrågan i ekonomin är stor. Nuvarande inflation är snarare utbudsdriven, dvs att det är brist på insatsvaror och flaskhalsar i ekonomin, stigande energipriser och råvaruinflation. Det finns därmed en påtaglig risk att centralbankerna höjer räntan för snabbt i sin strävan att begränsa inflationen och därmed stramar åt ekonomin för mycket.

Mer om fonden

Carnegie Total 3 SEK

Carnegie Total är en blandfond som investerar i några av Carnegie Fonders mest framgångsrika fonder. I Carnegie Total finns både aktiefonder och räntefonder, vilket innebär att du får en god riskspridning....

Mer info
Köp fond

Fler artiklar

Vi ser tydliga tecken på inbromsning i ekonomin

Vi ser tydliga tecken på inbromsning i ekonomin

Det har varit en händelserik sommar och vi har upplevt stora svängningar på världens aktiemarknader. Utöver ränte- och inflationsoro har även energipriserna kommit i fokus. Priserna på naturgas fördubblades under...

Magnus Gustafsson 6 september 2022
Fed ”framtung” i sin räntehöjningscykel

Fed ”framtung” i sin räntehöjningscykel

Många av världens aktiemarknader uppvisade en stark utveckling under månaden. Globalt index (MSCI world) steg med 8 procent och den amerikanska marknaden (S&P500) med 9 procent. Nedstängningar och nolltolerans mot...

Magnus Gustafsson 9 augusti 2022
Total ökar i Carnegie Global Quality Companies
Carnegie Total

Total ökar i Carnegie Global Quality Companies

Aktiemarknaden uppvisar kraftiga rörelser och mycket talar för att volatiliteten även framåt är hög. Maj blev en händelserik månad där den amerikanska aktiemarknaden var ner 5,5 procent som mest, men...

Magnus Gustafsson 7 juni 2022