Stäng

”Taxonomin kommer att driva värderingen av bolag”

Bolag som i dag klassas som smutsiga kommer att bli gröna, och tvärtom. Det kan bli resultatet när den nya taxonomin träder i kraft, något som i sin tur kommer få enorma kapitalflöden att byta riktning. Carnegie Fonders partneransvariga Emilie Fors intervjuar Lena Österberg, hållbarhetsstrateg på Carnegie Investment Bank, som förklarar hur det hänger ihop.

(Detta är ett referat av ett seminarium som sändes den 14 december, som du kan se i sin helhet ovan.) 

Lena Österberg, vad är the green deal och varför är den viktig?

Lena: The green deal är viktig för att det är väldigt mycket pengar som EU kommer att spendera på den de närmaste åren. Green deal är nämligen kärnan i EU:s stora Covid 19-räddningspaket som man klubbade igenom i somras, efter mycket om och men. Tanken är att när man ska få igång Europas ekonomi igen ska man göra det på ett grönt sätt. EU har sedan tidigare ett mål om att bli koldioxidneutralt till 2050 och det är genom green deal man skjuter till kapital för att hjälpa industrier att ställa om.

Och taxonomin är alltså själva regelverket för att EU ska nå sina mål?

Ja. EU räknar med att det kommer att kosta 1 triljon euro att nå målet om koldioxidneutralitet, och i budgeten har man 750 miljarder euro. Alltså fattas det 250 miljarder euro och de pengarna förväntar man sig ska komma från institutionella och privata investerare. Det är alltså för att styra om kapital till gröna eller ”grönande” investeringar man har tagit fram taxonomin. Med grönande menas att man alltså kan investera i sådant som är smutsigt idag, men som ställer om för att bli grönt i morgon.

Vad kommer då att förväntas av oss som investerare?

En hel del. Regelverket består av fyra delar, där taxonomin är det ena. Det andra är the green bond standard som reglerar gröna obligationer och sen har vi disclosure requirements for funds som påverkar hur fondbolag rapporterar, och för det fjärde finns det ett rapporteringskrav på bolagen. Alla bolag i EU med fler än 500 anställda måste rapportera enligt taxonomin, och i Sverige har vi ännu högre krav så här måste alla bolag med fler än 250 anställda rapportera.

När börjar detta gälla?
Den senaste versionen av taxonomin är ute på konsultation och ska klubbas nu i december och träda i kraft den 1 januari 2022. Det innebär att vi får något av ett informationsvacuum, för fondbolag ska nämligen rapportera från den 1 januari 2022, men bolagen behöver alltså inte redovisa förrän i årsredovisningen för 2022. Det gäller alltså att ha en nära relation med de bolag man investerar i för att försöka få ut informationen tidigare.

Vilka sektorer omfattas av the green deal?

Det är som sagt 750 miljarder euro som ska investeras och av det är runt 360-370 miljarder grants, alltså ”gratis” pengar som ges till respektive land som de sen kan allokera ut på olika projekt. Man tänker sig fyra områden:

  1. Det första är energisektorn. För att få bort oss från kol och olja vill man bygga ut den förnyelsebara energin, men också till exempel elnätet. Dagens elnät är ju byggt för att klara en väldigt jämn elproduktion, så kallad base load, men när man börjar blanda in vind och sol är det mer upp till naturen när energin kommer, och då måste man dimensionera elnätet för att klara av toppar med mycket vind och sol, men också investera i energilagring för perioder då vi inte har så mycket vind och sol, som nu på vintern. Dessutom behöver man dra om nätet. Idag går det i stor utsträckning i östvästlig riktning, från kolkraftverk i öster, men behöver dras i en nordsydlig riktning, från kusten där vindkraftverken finns.
  2. Sen har vi också ett stort renoveringsinitiativ. Energisektorn står för 75 procent av alla utsläpp i EU, men vad använder man energin till? Jo, 40 procent går till att värma upp eller kyla ned våra byggnader, samtidigt som renoveringstakten ligger på låga 1-2 procent av beståndet. EU vill få igång en renoveringsvåg så att vi får mer energieffektiva byggnader, med bättre isolering, tätare fönster, led-belysning, smarta vattenkranar och så vidare. Det här kommer driva bygg- och installationsindustrin.

I Sverige har vi ju kommit en bit på väg med den här typen av frågor, har man kommit lika långt i andra delar av Europa?

Det skiljer sig mycket, men tyvärr blir det en nationell benchmark. Det innebär att om du är ett svenskt fastighetsbolag som redan har gjort mycket på den här fronten, så ställs du mot andra svenska fastighetsbolag som också är väldigt duktiga. Även i södra Europa, där många fastighetsbolag inte har kommit lika långt, jämförs man med varandra i samma land. Så småningom kanske man kan gå över till en EU-gemensam standard.

  1. Nästa område är industriell transformation och digitalisering. Det är inte bara ett grönt initiativ, men det finns en frustration i EU om att vi håller på att halka efter vissa länder i Asien när det gäller innovationstakt och digitalisering. Syftet är alltså att få företag att satsa mindre på gammal industri, och för att knyta an till hållbarhetstemat vill man öka andelen återvunnet material som insatsvara i industrin. I dag är det bara 12 procent av råvarorna som kommer in i industrin som är återvunna.
  2. Det fjärde initiativet avser transportsektorn, som efter energisektorn är den största utsläppsboven. Det handlar om en helhjärtad satsning på elektrifiering, bränsleceller och vätgas. Vi ska alltså bort från fossila drivmedel, både inom kommunala transporter och privata. Så småningom ska man också komma in på sjöfarten, men där är man inte riktigt än.

Och hur applicerar vi då taxonomin på de här sektorerna?

Man har alltså börjat med de åtta sektorer som har mest koldioxidutsläpp: skogsindustrin, jordbruk, tillverkande industrier, el- och energiproduktion, vatten och renhållning, transport, informations- och kommunikationsteknik samt bygg och fastighet. Det är inom de här sektorerna man bedömer att vi kan få till en stor reduktion relativt snabbt.

Jag tror att taxonomin kommer att driva värderingen av bolag, och det gäller att förstå vilka bolag som kommer att klassa som gröna och vilka som vi tidigare har betraktat som ”green darlings” men som nu åker ut.

Har du några exempel?

Ja, ett bolag som vi blev lite förvånade över var Outokumpu, som är ett finskt stålbolag. Rent intuitivt låter inte det så grönt, men enligt taxonomin blir Outokumpu till 95 procent grönt. Det man tittar på är nämligen hur stor del av omsättningen som möter gränsvärdena och i Outokumpus fall kommer vi tillbaka till det här med insatsvaror. När man gör stål så har man en så kallad redoxprocess där man skyfflar in kol för att få bort syre. Då uppstår en reaktion som skapar koldioxid, men om man som Outokumpu använder återvunnet stål så tar man bort det steget i processen. Med 95 procent grönt blir Outokumpu faktiskt grönare än det danska kraftbolaget Ørsted, som har jobbat med att ställa om sin elproduktion i många år, vilket var något av en överraskning.

Andra bolag som kommer väl ut är ABB, men också Scandi Standard som är en svensk kycklingproducent. Om man som köttproducent följer en koldioxidreduktionstrappa och minskar sina utsläpp kontinuerligt så är man grön enligt taxonomin, och vi antar att Scandi Standard kommer att göra det.

Ett motsatt exempel är Nibe, som vi och många andra har betraktat som grönt. Nibe har värmepumpar som är miljövänliga, men EU har satt gränsvärden på de köldmedium som krävs för att få pumparna att fungera. Där använder man ofta gaser som är ännu mer potenta växthusgaser än koldioxid, och när vi tittar på Nibe så är det bara cirka 15 procent av omsättningen som kommer från värmepumpar som möter kriterierna.

Det jag tycker att man har fått till bra i taxonomin är att det inte bara är bolag som är ”självklart gröna”, som vindkraftbolag, som får en hög rankning. Man tittar nämligen inte bara på intäkter utan också på investeringar, så även smutsigare industrier och bolag kan få bra rankning. Ta SSAB, som får räkna in sitt Hybrit-projekt där man ersätter kol med vätgas, vilket gynnar bolaget enligt taxonomin.

Men hur blir det då om SSAB köper ett holländskt stålbolag som inte är lika grönt?*

Ja, jag såg det och kan förstå det missnöje som ni på Carnegie Fonder andra SSAB-ägare har visat. Många svenska förvaltare har tagit Hybrit-projektet till sitt hjärta. SSAB står för 10 procent av Sveriges koldioxidutsläpp och om man som investerare kan hjälpa dem gör man också något som är bra för Sverige, men om SSAB köper en annan producent som är mycket smutsigare så är det kanske inte fullt så lyckat om man vill ställa om och bli grön. Å andra sidan har SSAB en ambition att ställa om även den holländska verksamheten, men det kommer att ta tid.

Vad är viktigast, sammanfattningsvis, att ta med sig när det gäller taxonomin och the green deal?

Taxonomin kommer att vara som en rörlig amöba, som fortsätter att utvecklas. I dag är det bara ungefär 20 procent av alla bolag som vi på Carnegie Investment Bank bevakar som träffas av taxonomin, och varje år kommer man att addera nya sektorer. Tar man de sektorer och bolag som är med i dag, så kommer deras gränsvärden att ses över vart tredje år, allteftersom det kommer ny innovation som kan bidra till minskade utsläpp. Det är alltså ett levande regelverk. Det gäller att vara alert och hänga med och se vilka sektorer som kommer att inkluderas härnäst.

*) Den 13 november aviserade SSAB att man för diskussioner med Tata Steel Group gällande ett möjligt förvärv av Tata Steel Europas stålverk i holländska Ijmuiden. Carnegie Fonders förvaltare Simon Blecher har uttryckt stor skepsis kring idén.

 

 

Läs mer om the green deal och EU:s nya taxonomi i vår taxonomirapport

-> ”Taxonomin kommer att driva värderingen av bolag”
-> Så påverkas fondförvaltare
-> Taxono… va? Vanliga frågor och svar om den nya taxonomin

 

Fler artiklar

Håll koll 2021

Håll koll 2021

2020 blev på många sätt exceptionellt och vem vet, kanske 2021 blir ännu värre. Eller inte. Ingen vet, det är därför vi investerar långsiktigt. Men det finns några fenomen och...

Carnegie Fonder 14 januari 2021
”Svårt att se vad som ska stoppa tillväxtmarknaderna”

”Svårt att se vad som ska stoppa tillväxtmarknaderna”

Med en svag dollar, höga råvarupriser, försiktigt öppnande av ekonomier och fortsatta stimulanser tror jag att investerare allt mer kommer söka sig till de marknader som gynnas mest och som...

Karin Fries 12 januari 2021
Andreas Uller ny vd för Carnegie Fonder

Andreas Uller ny vd för Carnegie Fonder

Andreas Uller efterträder den 1 april 2021 Hans Hedström i rollen som vd för Carnegie Fonder. Hans Hedström övergår till rollen som senior rådgivare. ”När jag började år 2000 var...

Erik Amcoff 22 december 2020