Stäng
Språk
Meny

Taxonomin och ”the green deal”

Taxonomin och ”the green deal” sköljer över finansbranschen, och fonder kategoriseras enligt artikel 6, 8 eller 9. Syftet är att styra kapitalet mot hållbara företag och projekt, men frågorna är fortfarande många.

Senaste uppdateringen

Let’s talk: Fondförvaltning med Bryssel som CIO?

Lena Österberg, chef för hållbarhetsanalys på Carnegie Investment Bank, och Carnegie Fonders hållbarhetsansvarige Anna Strömberg, som också förvaltar Sverigefonden Carnegie All Cap, guidar oss genom The Green Deal, Taxonomi, SFDR och ger tips på framtidens bolagsvinnare

Nedan har vi samlat kunskap, seminarier och artiklar av våra experter

Håll dig uppdaterad om de nya regelverken

  • The Green Bond Standard & Taxonomin utifrån ett kreditperspektiv

  • Vad innebär en "Artikel 9"-fond?
    • En Artikel 9-fond, även kallat en ”mörkgrön”-fond, är en finansiell produkt som har hållbar investering som mål, och uppfyller kraven kopplade till detta.
    • Kortfattat innebär det investeringar som antingen bidrar till ett miljömål, eller ett socialt mål.

    EU:s definition av hållbar investering enligt Disclosureförordningen:

    En investering i en ekonomisk verksamhet som bidrar till ett miljömål, i enlighet med vad som mäts genom till exempel centrala resurseffektivitetsindikatorer avseende användning av energi, förnybar energi, råvaror, vatten och mark, generering av avfall och utsläpp av växthusgaser eller avseende effekter på den biologiska mångfalden och den cirkulära ekonomin, eller en investering i en ekonomisk verksamhet som bidrar till ett socialt mål, i synnerhet investeringar som bidrar till att bekämpa ojämlikheter eller som främjar social sammanhållning, social integration och ett gott förhållande mellan arbetsmarknadens parter, eller en investering i humankapital eller ekonomiskt eller socialt missgynnade grupper, förutsatt att investeringarna inte orsakar betydande skada för något av dessa mål och att investeringsobjekten följer praxis för god styrning, särskilt med avseende på sunda förvaltningsstrukturer, relationer till arbetstagarna, löner till berörd personal och efterlevnad av skatteregler. 

    • Klassificeringen reglerar vilken information som ska lämnas, samt nivå på transparens.
    • EU:s Taxonomi är en komponent för att avgöra om en investering är hållbar men den innefattar för tillfället bara vissa delar på miljösidan, disclosureförordningen har ett större begrepp som även innefattar sociala faktorer.
    • Innebär det här då att fondbolagen själva får hitta på vad som är hållbart eller inte?

      Ja och nej. Det regelverk som nu kommit på plats och kravet på transparens (bland annat att årligen redovisa andelen hållbara investeringar) ställer krav på mer formaliserade ramverk, inklusive de indikatorer som används, där fokus enligt vår mening hamnar på vad bolagens produkter och tjänster bidrar till snarare än att de har en hållbarhetspolicy som tickar alla boxar. Dock finns det fortsatt inget heltäckande facit över vilka bolag som är hållbara eller inte.

  • Seminarier på temat taxomoni & SFDR

    Bolag som i dag klassas som smutsiga kommer att bli gröna, och tvärtom. Det kan bli resultatet när den nya taxonomin träder i kraft, något som i sin tur kommer få enorma kapitalflöden att byta riktning. Carnegie Fonders partneransvariga Emilie Fors intervjuar Lena Österberg, hållbarhetsstrateg på Carnegie Investment Bank, som förklarar hur det hänger ihop.

    Läs referat av ett seminariet som sändes den 14 december

     

    – Vad innebär egentligen de nya fondkategorierna?    
    – Hur påverkas förvaltningen av de fonder jag valt?    
    – Vilken kategori passar bäst för pensionssparande?    
    – Hur påverkas avkastningen av Bryssels direktiv?    
    – Vilka branscher och bolag ska man undvika nu?    
    – Var finns de största möjligheterna? 

  • Hur ser det ut om man applicerar taxonomin på våra fonder?

    Hur förbereder vi vårt hållbarhetsanalysverktyg CF THOR för taxonomin? Hur ser det ut om man applicerar taxonomin på våra fonder?

    Det är en hel del som inte är helt fastställt ännu vad gäller taxonomin. Emilie Fors frågar vår hållbarhetsanalytiker David Östman vad vi på Carnegie Fonder gör för att vara förberedda och vilka utmaningar som finns.

  • Taxonomirapport

     

     

    Läs mer om the green deal och EU:s nya taxonomi i vår taxonomirapport

    -> ”Taxonomin kommer att driva värderingen av bolag”
    -> Så påverkas fondförvaltare
    -> Taxono… va? Vanliga frågor och svar om den nya taxonomin

     

  • Djupdykning – ett gemensamt språk om hållbarhet

    Det talas allt mer om EU:s nya taxonomi. Det handlar om hur vi definierar hållbarhet, vilket ska göra det enklare för fondförvaltare och sparare att investera i hållbara bolag och verksamheter.

    Vad handlar det om?

    Taxonomin ingår i EU:s Action Plan on Sustainable Finance som är en tiopunktsplan. Europakommissionen har arbetsgrupper för följande:

    • Ett klassificeringssystem, Taxonomi, för att bedöma om en ekonomisk aktivitet är miljömässigt hållbar.
    • Standard för gröna obligationer.
    • Benchmarks för “low-carbon investment strategies”, det vill säga investeringar med lägre koldioxidavtryck.
    • Vägledning för att förbättra företagens redogörelser kring klimatrelaterad information.

    I juni 2019 släppte EU sin Taxonomy Technical Report. Den innehåller detaljerade kriterier och definitioner för vad som kan kallas ”gröna” intäkter. Man kan helt enkelt kalla det för ett förslag till ett gemensamt språk vad gäller hållbarhet. Fokus ligger enbart på miljöfaktorer i nuläget, men det diskuteras om att den så småningom kommer utökas åtminstone med sociala faktorer.

    Investerare såsom fondbolag ska börja rapportera i enlighet med taxonomin från och med första januari 2022 medan bolag som faktiskt gör de aktiviteter som avses ska göra det från slutet av 2022. Det kommer alltså finnas ett informationsgap.

    Hur funkar det?

    På en övergripande nivå kan man säga att en ekonomisk aktivitet ska bidra (Substantial Contribution) till ett eller flera av de identifierade miljömålen samtidigt som det inte skadar de andra (Do No Significant Harm). De övergripande målen är följande:

    • Climate change mitigation – att minsta klimatförändringarna.
    • Climate change adaptation – att anpassa sig till klimatförändringarna
    • Sustainable use and protection of water and marine resources – att skydda vatten och marina tillgångar.
    • Transition to a circular economy, waste prevention and recycling – övergång till en cirkulär ekonomi, minska avfall och öka återvinning.
    • Pollution prevention and control – förhindra och kontrollera utsläpp
    • Protection of healthy ecosystems – skydda ekosystemen.

    Utifrån detta har man identifierat ett antal sektorer utifrån klassificeringsmetodiken NACE och därefter ett antal ekonomiska aktiviteter för respektive sektor. Följande sektorer avses:

    • Jordbruk, skogsbruk och fiske
    • Tillverkningsindustri
    • Elektricitet, gas, ånga och luftkonditionering
    • Vatten, avlopp, avfall och sanering
    • Transport och lagring
    • Informations- och kommunikationsteknologi
    • Bygg och fastighet

    Hur ska taxonomin användas?

    Fondbolag och kapitalförvaltare som marknadsför produkter som miljömässigt hållbara kommer behöva förklara om och hur de använt taxonomin som kriterier samt exponering mot företag som uppfyller dessa. Det blir alltså frågan om ”följ eller förklara”, vilket förhoppningsvis kommer leda till ökad trovärdighet och förenklad kommunikation till investerare.

    Det kommer krävas bra och trovärdiga förklaringar varför man inte använder taxonomin. Sedan är ju målet såklart att detta ska leda till att investerare identifierar bolag som bidrar till omställningen till en mer miljömässigt hållbar ekonomi.

    Företag uppmanas rapportera taxonomirelaterade data via nya riktlinjer i Non-Financial Reporting Directive. Ett stort potentiellt hinder och försvårande faktor är dock tillgången till relevant data.

    Carnegie Fonder har tagit del av estimat från flera av de svenska analyshusen, och även om de ligger nära varandra på många av de bolag som analyseras finns det fall med betydande avvikelser. Det visar att det inte är helt lätt att tolka alla kriterier och applicera dem på den data som finns tillgänglig idag från bolagen.

    Hur kan det här hjälpa Carnegie Fonder?

    Det här är ingenting man måste göra utan något man kan välja att göra, det finns dock fördelar man kan få av att använda taxonomin som ramverk. Den första och största anledningen är att den kan vara ett hjälpmedel för att identifiera och potentiellt investera i bolag som kan antas bidra till en hållbar omställning, givet att man tror att dessa aktiviteter kan skapa ekonomiskt värde, antingen i form av ökade intäkter eller minskade kostnader och/eller risk.

    Det finns ingenting som säger att man måste investera i alla aktiviteter som finns för att kunna kalla sig ”hållbar”, däremot ger det här ett enkelt och förhoppningsvis vedertaget verktyg för att redovisa hur stor del av en portfölj som är i linje med hållbarhetsmålen, något som det med stor sannolikhet kommer komma fler och fler förfrågningar från kunder om framgent.

    En svårighet med de här kriterierna är tillgång till data. Det är även så att en del kriterier innehåller kvalitativa aspekter, vilket dock kan vändas till en viss fördel för Carnegie Fonder kontra mer kvantitativa och top-down-fokuserade konkurrenter.

    Det faktum att vi har förhållandevis koncentrerade portföljer innebär att det tidsmässigt är mer görbart att gå på djupet i portföljbolagen och dessutom föra dialoger med bolagen och få deras input. Det skulle kunna innebära att vi med CF THOR kan identifiera ”dolda gröna intäkter”, givet att man tror att det kan medföra ekonomiskt värde i form av en uppvärdering om ett bolag har förekomst om gröna intäkter.

    Vidare kan detta också ge ämnen för företagsdialoger av den proaktiva karaktären, till exempel att be bolagen redovisa relevant data, styra investeringar mot ”gröna” projekt och så vidare.

    En nackdel är dock att en del sektorer saknas. Exempelvis finans där banker faktiskt har möjlighet att finansiera de här aktiviteterna. Där står det dock oss fritt att komplettera med egna definitioner.

    Måste vi investera på ett visst sätt?

    Nej, det viktigt att poängtera att det inte handlar om att tvinga någon att investera på ett visst sätt. Men om man tror att vissa faktorer som har med miljön att göra är bra även ur finansiell synvinkel så kan det här vara ett bra verktyg för att hitta bolag med exponering mot de faktorer man vill ha exponering mot samt rapportera det på ett trovärdigt sätt till fondens andelsägare.

    Tror man till exempel att ett hållbart skogsbruk eller en omställning till mer miljövänligt stål kan leverera ekonomiskt mervärde så är det här ett bra hjälpmedel som dessutom ger en hjälp vid rapportering mot kund.

    Vad innebär taxonomin för slutkunden?

    Taxonomin gör att det kommer bli enklare att jämföra fonder utifrån hållbarhetsaspekter, åtminstone vad gäller miljö. Taxonomin möjliggör dock olika investeringsstrategier och det kan återspeglas i redovisningen. Exempelvis kan en fond ha som strategi att investera i de bolag med högst taxonomiomsättning idag medan en annan satsar på att identifiera bolag som har störst potential att öka sin taxonomirelaterade omsättning men där den är på en låg nivå idag.