Stäng
Språk
Meny

Varför ser koldioxidavtrycken ut som de gör?

Carnegie Fonder rapporterade per årsskiftet 2016 aktiefondernas koldioxidavtryck för första gången. För att göra det tar vi hjälp av en extern leverantör, Trucost som ägs av Standard & Poor’s. Mellan 2016 och 2018 har två av fonderna minskat sina avtryck, fyra har höjt dem och vi har även lanserat två nya fonder sedan dess, Micro Cap 2017 och Global under 2018. Varför ser siffrorna ut som de gör, hur kan det skilja sig så mycket mellan fonderna och vad säger måttet egentligen?

Artikelförfattare är David Östman, risk- och affärsanalytiker på Carnegie Fonder. Mejla David på david.ostman@carnegiefonder.se

Vi börjar med en kort förklaring av måttet. De koldioxidutsläpp som mäts är dels företagens direkta utsläpp (s.k. Scope 1) och de indirekta från till exempel energiförbrukning (s.k. Scope 2). Bolag som inte rapporterar sina utsläpp estimeras utifrån snittvärden i de sektorer företaget är verksamt.

Därefter divideras utsläppen med företagets omsättning, mätt i svenska kronor, för att skapa ett intensitetsmått som också blir jämförbart mellan företagen. Det mått som används är det som rekommenderas av Fondbolagens Förening.

Bolag med omsättning i utländsk valuta omvandlas alltså till svenska kronor, så måttet är bara jämförbart mellan fonder och fondbolag som rapporterar måttet med omsättning i kronor.

Således finns det ett par parametrar som kan påverka en fonds koldioxidavtryck: dels att företagens utsläpp (och omsättning) förändras över tid, fondernas bolagssammansättning samt valutakursförändringar. Det är också viktigt att komma ihåg att måttet enbart är en ögonblicksbild som speglar fondens sammansättning vid just det tillfället.

Tittar vi i tabell 1 ser vi att det är rätt stor spridning i siffrorna, fonderna som investerar på den svenska aktiemarknaden har avtryck på under 10 ton koldioxidutsläpp per miljon kronor i omsättning medan den fond med högst avtryck, Carnegie Rysslandsfond, har ett avtryck för 2018 på 182,16.

Tabell 1, Koldioxidavtryck, koldioxidutsläpp i ton dividerat med omsättning i MSEK. Källa: Trucost

 

Vi börjar med att titta lite närmare på fonderna som investerar i Sverige, Carnegie Micro Cap, Småbolagsfond, Sverige Select och Sverigefond. Dessa fonder får naturligt låga avtryck eftersom de exkluderar företag som får mer än 5 procent av sin omsättning från fossila bränslen eller kol. Carnegie Sverigefond har sedan 2016 minskat sitt avtryck med 35 procent, vilket i stor utsträckning beror på hur innehavet Duni har beräknats av Trucost, som gått från ett estimerat avtryck på 83,74 för 2016 vilket innebar att bolaget stod för 31 procent av fondens totala utsläpp till att estimera 25,12 för 2018.

Dock visar våra egna beräkningar baserade på Dunis årsredovisning ett avtryck på 4,65 för 2016 och 4,00 för 2018. Vi förväntar oss att faktiska siffror används för beräkningarna kommande årsskifte.

Duni ligger även bakom en del av ökningen i Sverige Select då innehavet inte var bland de största bidragsgivarna 2016 men blivit det 2018. Störst påverkan på koldioxidavtrycket för Sverigefonden och Sverige Select för 2018 är Essity, som tillverkar hygienprodukter, och står för cirka 20 procent av respektive fonds koldioxidavtryck.

Essity är dock ett bolag som vi anser tar hållbarhetsfrågor på stort allvar. Exempelvis har Essity sedan december 2018 ett så kallat Science Based Target, ett mål i linje med Parisavtalet att minska utsläppen så pass mycket att den ökade temperaturen på jorden stannar mellan 1,5 och 2 grader celsius.

Även Småbolagsfonden och Micro Cap har relativt låga koldioxidavtryck. Två av de tre största utsläppsbidragen i Småbolagsfonden var desamma både 2016 och 2018, med skillnaden 2018 att mer koldioxidintensiva Bufab ersatt Dometic. Även portföljens sammansättning har här bidragit till ökningen då de tre största bidragsgivarna gick från 10 procent av fonden 2016 till 14 procent för 2018.

Även för Micro Cap är förändringen delvis på grund av en förändrad sammansättning av portföljen samt att den för 2017 års största utsläppsbidrag Nordic Waterproofing för 2018 ingick i analysen med deras rapporterade utsläppssiffror som var betydligt lägre än de estimerade värden som tidigare använts. Dock ska man notera att för både Micro Cap och Småbolagsfonden görs analysen på en stor andel estimerad data, se tabell 2 där enbart 74,2 procent av Micro Caps portfölj analyserats och enbart 19 procent av portföljvärdet är helt eller delvis bolagsrapporterad data. Motsvarande siffror för Småbolagsfonden är 95,6 respektive 40,6 procent. Detta minskar såklart tillförlitligheten i resultaten vilket man ska ha i åtanke.

Tabell 2, Andel av portfölj analyserad. Källa: Trucost

Fond Andel av portfölj analyserad Andel estimerad data
Asia 100,0% 33,0%
Global 100,0% 55,6%
Indienfond 100,0% 24,8%
Micro Cap 74,2% 81,0%
Rysslandsfond 99,1% 24,4%
Småbolagsfond 95,6% 40,6%
Sverige Select 93,8% 28,4%
Sverigefond 98,3% 17,1%

På andra sidan spektret är Rysslandsfonden med 182 ton koldioxid per miljon kronor i omsättning, 36 gånger högre än Sverigefonden. Det är en inte helt rättvis jämförelse då de investeringsbara universen skiljer sig åt markant vad gäller exponering mot utsläppsintensiva sektorer. Rysslandsfondens jämförelseindex MSCI Russia cappat med UCITS-begränsningarna bestod vid årsskiftet till 42 procent av olje- och gasbolag samt 30 procent råvarubolag, och motsvarande för Sverigefondens jämförelseindex SIX PRX var 1,4 procent olja och gas och 3,7 procent råvarubolag.

Det blir alltså väldigt svårt att konstruera en Rysslandsportfölj utan exponering mot olja, gas eller råvaror. Rysslandsfonden har också en lägre exponering mot dessa två sektorer än indexet. Det största bidraget till det höga koldioxidavtrycket kommer dock från de ryska kraftförsörjningsbolagen, en exponering som ökat med en halv procentenhet mellan 2016 och 2018 och framförallt har den vägda koldioxidintensiteten ökat från 615 till 845.

De 6 procent av portföljen som består av kraftbolag står för 53 procent av koldioxidavtrycket. Även valutarörelser kan antas spela in också då rubeln enligt Bloomberg stärkts med 16,5 procent mellan 2016 och 2018. Det kan illustreras med utveckling för fondens största utsläppare, Inter RAO som i svenska kronor ökade koldioxidavtrycket med 25 procent mellan 2016 och 2018 medan det mätt i rubel minskade med 11 procent. I absoluta tal ser vi att Inter RAO kontinuerligt minskat sina utsläpp sedan 2013 samtidigt som omsättningen i rubel ökat.

Carnegie Global har också ett förhållandevis lågt koldioxidavtryck på 11,51, en stor anledning är att den liksom de sverigefokuserade fonderna exkluderar fossila bränslen. Störst bidrag till koldioxidavtrycket är flygbolaget Ryanair som står för cirka en tredjedel av totalen. Drygt hälften av analysen bygger på estimerad data, en klar majoritet av dessa är dock verksamma i sektorer som inte är så utsläppsintensiva, till exempel sjukvård, finans och fastighet.

Indienfonden är den fond som procentuellt sett ökat sitt koldioxidavtryck mest, avtrycket är cirka tre gånger större 2018 än vad det var 2016. Det beror till stor del på hur portföljens sammansättning har förändrats. Bland annat har exponeringen mot energibolaget Reliance Industries ökat från 3 till 6 procent och råvarubolag har ökat från 10 till 16 procent av fonden med koldioxidintensiva Ultratech Cement som nytillskott jämfört med 2016. Den indiska rupien har sedan 2016 tappat 5 procent mot svenska kronan så valutan har inte haft någon inverkan på att koldioxidavtrycket är högre.

Carnegie Asia å andra sidan är den fond som procentuellt sätt minskat sitt koldioxidavtryck mest, 48 procent mellan 2016 och 2018. Det beror mycket på att de mest utsläppsintensiva bolagen per 2016 inte fanns i portföljen vid årsskiftet 2018. Störst bidrag till koldioxidavtrycket stod för 2018 kraftbolaget CLP Holdings, konglomeratet Swire Pacific och energibolaget Reliance Industries. Swire Pacifics utsläpp härstammar i mångt och mycket från att de har en flygverksamhet och deras utveckling blir intressant att följa då de i augusti 2018 förbundit sig att liksom Essity ta fram ett Science Based Target för att minska sina utsläpp.

Exkludering fossila bränslen och kol. En x-markering innebär att fonden exkluderar bolag som får mer än fem procent av sin omsättning från dessa områden.

Fossila bränslen Kol
Carnegie Asia
Carnegie Global × ×
Carnegie Indienfond
Carnegie Micro Cap × ×
Carnegie Rysslandsfond ×
Carnegie Småbolagsfond × ×
Carnegie Sverige Select × ×
Carnegie Sverigefond × ×

 

Fler artiklar

Sju förvaltare listar tio aktiefavoriter

Sju förvaltare listar tio aktiefavoriter

Vem bryr sig om höstmörkret när det finns så många spännande börsbolag? Vi bad några förvaltare att lyfta fram en varsin aktuell favoritaktie. Viktor Henriksson, Carnegie Micro Cap AQ Group...

Erik Amcoff 18 november 2019
Värden – Carnegie Fonders hållbarhetsrapport

Värden – Carnegie Fonders hållbarhetsrapport

Hållbarhetsfrågorna står alltmer i fokus. Frågorna är sällan nya för oss då det alltid varit viktigt för oss att investera i företag långsiktigt och med begränsat risktagande. Därigenom har vi...

Hans Hedström 1 oktober 2019
Halvårsrapport 2019

Halvårsrapport 2019

Äntligen! Carnegie Fonders halvårsrapport är publicerad! Så klart redovisar vi fondernas utveckling och viktigaste händelser, men få också en inblick i hur hur Carnegie Fonder är som arbetsplats, hur vi skapar...

Kristina Flintull 26 augusti 2019