Juli 2022

Riskaptiten återvände och vi fick ett lättnadsrally under juli. Fed kommunicerade ytterligare en trippelhöjning under månaden, men lite oväntat så var det Powells uttalande om att Fed ser skäl för en mer återhållsam takt i räntehöjningar framöver som satte fart på aktiemarknaderna. Månadens spaningar:

”25, 50 eller kanske 100 punkter? Sällan har vi upplevt en sådan penningpolitisk svängning som vi har haft under 2022.”

1. För tillfället är den amerikanska yieldkurvan kraftig inverterad (2 årsräntan minus 10 årsräntan). Historiskt brukar man säga att en inverterad yieldkurva implicerar att en recession i antågande och således negativt för börsen. I juli när kurvan blev det mest negativa sedan finanskrisen så gick börsen starkt. Vi tror att marknaden i dagsläget redan diskonterat en svagare konjunktur men att den också börjat se den inverterade kurvan som en indikation på att slutet på styrräntehöjningarna kan skönjas i horisonten. I synnerhet då de inflationsförväntningar Fed tittar på, 5 year forward break even (”five by five”, det vill säga med startpunkt om 5 år) men även 5 year break even (det vill säga kommande 5 år) inflationsförväntningar kommit ned.

2. 25, 50 eller kanske 100 punkter? Sällan har vi upplevt en sådan penningpolitisk svängning som vi har haft under 2022. Vid årets början var Riksbankens styrränta på 0 och deras egen prognos talade om en höjning som skulle ske först under senare delen av 2024. Nu är budskapet något helt annat och centralbanker världen över övertrumfar varandra med stora höjningar. Marknaden prisar in att även den svenska centralbanken kommer vara med och agera med kraft för att stävja inflationen. Under första halvåret har vi upplevt först 25 och sedan 50 punkters höjning från Riksbanken och marknaden förväntar sig att de kommer vara än mer aggressiva vid nästa möte och att vi kan få 75 eller till och med 100 punkters höjning. Frågan som allt fler ställer sig är vilka de långsiktiga effekterna blir av denna helomvändning. Att 10 års räntan nu är lägre än 2 års räntan är ett tecken på den osäkerhet som nu råder.

3. Juli bjöd på både semester och viss återhämtning för nordiska krediter, där fastighetssektorn utmärkte sig särskilt. Sentimentet för fastighetssektorn hjälptes delvis av att en av de större emittenterna, Heimstaden Bostad, var ute och återköpte stora belopp vilket i sin helhet finansierades av aktiekapital. Givet att fastighetssektorn är en stor emittent i nordisk kreditmarknad så bidrar den här typen av större återköp till att förbättra den något skeva utbuds- och efterfrågedynamiken som har varit extra tydlig i vår då inflationsoro har färgat riskaptiten för sektorn. Trots att kreditmarginalerna kommit ned något så ser fortfarande nordiska krediter överlag och även fastigheter attraktiva ut i en historisk kontext och även jämfört med europeiska krediter som återhämtat sig som brukligt i en något snabbare takt.

4. I juli steg aktiemarknaderna trots centralbankernas räntehöjningar och allt deppigare hushåll. En vanlig förklaring till utvecklingen är att centralbankerna kommer att börja sänka räntorna igen redan nästa år. Nu är det ju alltid svårt att göra prognoser, framför allt om framtiden, så låt oss istället titta på historien. Enligt Pictet var utvecklingen för en 50/50-portfölj med amerikanska aktier och statsobligationer den sämsta för ett första halvår sedan 1932 i nominella termer och den sämsta någonsin i reala termer. Efter en sådan dålig period kanske det bara måste komma en återhämtning? För den som inte nöjer sig med en sådan enkel förklaring har UBS tagit fram lite historik. Efter årets nedgång på S&P 500 om ca 25 procent uppgår P/E-talet till ca 18. Den som investerat på den nivån sedan 1960 har fått en årlig avkastning om 7-9 procent decenniet efter. För den som behöver ytterligare stöd för sina aktieinvesteringar kan nämnas att den som investerat efter en 20 procentig nedgång på börsen i genomsnitt fått en avkastning på drygt 15 procent det kommande året. Även det gällande från 1960. Vilken långsiktig investerare vågar nu stå utanför marknaden?