SEPTEMBER 2022

Börsen uppvisar fortsatt svaghet och inflationsoron består. Centralbankernas agerande har lagt sordin på stämningen och även om analytikernas vinstestimat har kommit ner så kommer de att behövas sänkas ytterligare, vilket talar för att vi inte riktigt nått en botten på marknaden ännu. Kortsiktigt bör vi kunna få en rekyl på börsen. Månadens spaningar:

”Marknaden förväntar sig en kraftig konjunkturavmattning och nedreviderade vinstestimat. ”

1. TINA är död. Under flera år har direktavkastningen på aktier överträffat obligationsräntorna, inte bara statsobligationer utan även i många fall företagsobligationer. Placerare som värdesätter ett kassaflöde i form av utdelningar och räntekuponger har därför i många fall höjt andelen aktier i sina portföljer. Årets kraftigt stigande inflation har nu ritat om kartan. Centralbankernas räntehöjningar har föranlett dels högre räntor och dels osäkerhet om konjunkturutvecklingen. Eftersom aktier generellt har fallit ökar visserligen direktavkastningen, men nu justeras vinst- och utdelningsprognoserna snabbt ned. Samtidigt har alltså räntorna stigit och samma sak gäller räntespreadarna. Ett exempel på skiftet är att Nordeaaktien förväntas ge en direktavkastning på 6-7 procent samtidigt som den nu finns Nordeaobligationer som ger en årsavkastning på 9-10 procent.  

2. Riksbanken har tvingats till en dramatisk omsvängning av penningpolitiken. I början av året förväntade sig direktionen en första höjning av styrräntan under andra halvåret 2024. Marknaden målade upp ett annat scenario och prisade in en första höjning redan under andra halvåret 2022. Sedan har inflationen som bekant sett till att det gått snabbare än så men vi kan konstatera att marknaden varit väsentligt bättre att bedöma Riksbankens räntehöjningar än Riksbanken själva. Under året har prissättningen i marknaden hela tiden legat en bra bit före Riksbanken och med 100 punkter i september kan vi konstatera att Riksbankens räntebana fortsatt varit väl försiktig. Nu återstår det att se om det samma gäller även framgent då marknaden under 2023 prisar in omkring 100 punkter högre räntebana jämfört med den senaste prognosen från direktionen.

3. Den låga riskaptiten har fått även säkrare krediter att handlas på väldigt attraktiva nivåer och framförallt efterställda krediter utgivna av ”säkrare” bolag. Ett segment som utmärker sig är efterställd skuld inom bank och försäkring, så kallat AT1 & RT1, utgivna av de stabila nordiska stora aktörerna. Nordiska AT1:or med första återlösen inom 2-3 år har en förväntad avkastning i nivå med det eviga aktiekapitalet vilket vi tycker är oerhört attraktivt. Även om dessa krediter faller inom ramen för investment grade så rör de sig mer i linje med high yield, vilket också är en anledning till att de handlats till dagens attraktiva nivåer.

4. Inflationsbekämpningen kommer att ta längre tid än de flesta väntar sig. De innebär att centralbankerna måste vara än aggressivare och att de måste vara beredda att hålla ut. Kanske kommer det att ta flera år innan man lyckas få inflationen under kontroll. Börsklimatet lugnar sig inte innan vi får en uppfattning om hur högt räntorna kommer att gå och när de kommer att peaka.

5. Marknaden förväntar sig en kraftig konjunkturavmattning och nedreviderade vinstestimat. Det betyder också att den ofta ligger före analytikerna, så trots att Electrolux vinstvarnade i mitten på september och estimaten sänktes betydligt så står aktien nu (justerat för utdelning) högre än före varningen. Med denna spaning så menar vi självfallet inte att vinstvarningar alltid är inprisade, däremot att när alla i marknaden ser vilka utmaningar många bolag står inför så ligger mycket redan i aktiekursen. I en miljö med kraftigt höjda finansieringskostnader så måste man också minnas att sänkta vinstestimat slår hårdare mot aktier i bolag med hög skuldsättning.