Större ägande – Större ansvar: så påverkade vi stämmosäsongen 2025

När sommarlugnet närmar sig går även den svenska stämmosäsongen mot sitt slut. Inför årets stämmosäsong har vi varit större ägare på svenska börsen i och med Carnegie Fonders förvärv av Didner & Gerge. Förvärvet öppnar upp betydande möjligheter att ytterligare stärka vår position och påverkan inom bolagsstyrning – större ägande innebär större ansvar. Precis som tidigare röstar vi på samtliga stämmor, och deltar i alla valberedningar där vi blir tillfrågade.

Inför årsstämmorna 2025 har vi deltagit i hela 16 valberedningar, där vi varit med och påverkat vilka som tar plats i styrelserummen och driver bolagen framåt. Våra fokusfrågor syns inte bara i valberedningsarbetet, utan även i våra påverkansdialoger inför stämmorna och i hur vi röstar. Nedan sammanfattar vi några områden vi lagt särskild vikt vid under årets stämmosäsong.

ltip

Många bolag har långsiktiga incitamentsprogram för ledningen, så kallade LTIP (Long Term Incentive Programs), som är en del av den rörliga ersättningen. Vi tycker att programmets utformning är avgörande för att det verkligen ska fungera som ett incitament för att skapa långsiktigt värde – både för bolaget och dess aktieägare. Ett LTIP som inte ställer krav eller saknar koppling till bolagets mål riskerar att bli en belöning utan motprestation.

För att säkerställa ett väl utformat LTIP granskar vi bland annat:

• Är programmet långsiktigt med tillräcklig inlåsning, eller är det snarare en kortsiktig bonus?
• Krävs egen investering av deltagarna?
• Finns det tydliga och relevanta mål kopplade till programmets utfall?
• Är dessa mål i linje med bolagets publika mål och är dessa mål tillräckligt utmanande?
• Inkluderas hållbarhetsmål i programmet, om sådana finns?

Under stämmosäsongen har vi varit extra hårda och röstat mot ett flertal incitamentsprogram som vi inte anser hålla måttet. Vi tror på incitament – men bara när de faktiskt fungerar som just det.

Aktieägande

För oss är det viktigt att alla stämmovalda styrelseledamöter äger aktier i det bolag de representerar. Det visar att de sitter i samma båt som oss aktieägare – en signal om engagemang, att man tror på bolagets verksamhet och också har ett investerat intresse i att verka för att öka bolagets värde. Varför ska vi tro på bolaget om inte de som styr bolaget gör det? Vi kontaktade valberedningarna till 14 bolag där styrelseledamöter som suttit på posten i mer än tre år vid årsstämman fortfarande inte äger aktier i bolaget. I fyra av dessa fall har vi sett att ledamöterna bytts ut eller köpt aktier. För resterande har vi röstat mot omval av de ledamöter som fortsatt saknar ett aktieägande.

Andel kvinnor i styrelsen

Vi är övertygade om att bolag gynnas av en bättre könsbalans över tid. Därför verkar vi för att fler kompetenta kvinnor föreslås som styrelseledamöter. Koden för svensk bolagsstyrning anger även att en jämn könsfördelning i styrelsens sammansättning ska eftersträvas. Inför valberedningsarbetet kontaktade vi valberedningarna till 10 bolag där vi anser att man vid nyval bör föreslå en styrelse med högre kvinnoandel, naturligtvis med beaktande av kompetenskrav, kontinuitet och andra mångfaldsaspekter. Endast ett av dessa bolag ökade andelen kvinnor vid årsstämman 2025.

Nyemissionsbemyndigande

De senaste åren har vi tydligt markerat att nyemissionsmandat utan företrädesrätt bör begränsas till högst 10 procent av utestående aktier – i linje med svensk praxis. Det betyder inte att vi är emot större emissioner. Däremot tycker vi att en emission över 10% är så pass stor att aktieägarna på en stämma ska ha chansen att säga sitt. Är en stor emission välgrundad är det bara för styrelsen att kalla på en extrastämma. Mot denna bakgrund har vi röstat emot ett tiotal nyemissionsbemyndiganden som överskridit 10-procentsgränsen.