Krönika: Så ser vi på index

Följa slaviskt eller ignorera fullständigt? Det finns olika sätt att se på index, men som investerare bör man väga in flera aspekter, skriver förvaltaren Mattias Sjödin.

Inte sällan så utmanas vi förvaltare av frågan: ”din fond X har gått sämre än index, hur förklarar du det och hur ser du på framtiden?”

Svaret brukar bli något i stil med att vissa typer av aktier överpresterat under jämförelseperiodeVen (”vi har inte haft så mycket fastighet/bank/teknologi etc) samt att målet självfallet är att slå jämförelseindex över tid.

Index är inte ointressant, men som investerare bör man väga in fler aspekter. Vi tror att fonder som ständigt ligger väldigt nära index i sina portföljvikter, men samtidigt har målsättningen att slå index, tillför väldigt lite till sina investerare. Om du köper en ”nästan indexfond” så kan du lika gärna köpa en indexfond, och det är inget fel i det om det är den produkten du efterfrågar.

Vi på Carnegie Fonder resonerar annorlunda.

För det första anser vi självfallet inte att index är ointressant, men vi anser det än viktigare att leverera långsiktigt verkligt värde till kunden, och med verkligt värde så väger vi in flera andra aspekter.

För det första så ska kunden veta vad den får, och det innebär bland annat att vi

• Vågar avvika från index och alltså bedriva aktiv förvaltning
• Investerar bara i sådant vi analyserat och tycker är rimligt värderat
• Levererar en hållbar fond där ett antal bolag exkluderats av hållbarhetsskäl, där alla investeringar hållbarhetsgranskats med Thor och där en dialog förs med bolagen även i ägarstyrningsfrågor

För kunden innebär det också att den vet vad den investerar i. Lika lite som Warren Buffets Berkshire Hathaway inte kommer att investera i olönsamma förhoppningsbolag så kommer till exempel Carnegie Sverigefond heller aldrig att ryckas med att göra detsamma, oaktat vad index gör.

Det leder till att Carnegie Sverigefonds risk, om man med risk menar volatiliteten i utfall, sannolikt kommer att vara lägre än sitt jämförelseindex, men självfallet också att Sverigefonden vissa år kommer att vara sämre än index och andra år klart bättre.

Vi tycker att pandemiåren med dopade räntor och eufori på börsen, vilket bland annat avspeglade sig i skenande värderingar på olönsamma teknologibolag samt att kvaliteten på börsnoteringar var allt annat än hög, var talande exempel på när en värdeinvesterare måste våga avvika från index.

Ser vi på lite data och jämför Carnegie Sverigefond med sitt jämförelseindex (SIXPRX) så är fonden i år ner 16,45 procent medan jämförelseindex är ner 23,4 procent, det vill säga cirka 7 procentenheter bättre, trots att energiaktier som fonden inte får investera i gått mycket starkt. Sett på fem år sikt – en period med väldigt låga räntor och starka börser – så har Sverigefonden gått sämre än index, men backar vi ytterligare fem år och tittar över tio år så är avkastningen ungefär lika hög.

Sammantaget är vår ansats att Carnegie Sverigefond ska passa för alla typer av långsiktiga investerare, men kanske främst de som söker aktieexponering med måttlig risknivå.