HÅLLBARHETSARBETET UNDER Q3 2025

DIALOGER

CDP Non-disclosure campaign

För fjärde året i rad deltar Carnegie Fonder i CDP’s 2025 Non-Disclosure Campaign. Carbon Disclosure Project (CDP) är en internationell ideell organisation som hjälper och uppmanar företag och städer att mäta, redovisa och minska sin klimatpåverkan, med fokusområdena klimatförändringar, vatten och skog.

Carnegie Fonder stödjer CDP sedan 2017 och uppmanar samtliga våra innehav att redovisa sina utsläpp av växthusgaser. För oss som investerare är transparens och medvetande kring klimatrelaterade risker väsentligt för att få en rättvis bild av våra innehavs hållbarhetsarbete. Vi är därför återigen delaktiga i CDP’s årliga NDC där vi tillsammans med över 250 finansiella institutioner engagerar oss för att ta ett extra steg mot att driva omställningen till en hållbar ekonomi där hållbarhetsredovisning från företag är standard. I 2025 års kampanj kontaktade vi totalt 48 innehav och uppmuntrade dem att rapportera till CDP inom olika områden som de inte redan rapporterar inom. Under sommaren har flertalet bolag gjort detta, bland annat Addtech, Bravida, Alimak, Camurus och NCAB Group.

bakkafrost

I samtal med bolaget lyfte vi frågan om förekomsten av mikroplaster i odlad lax och de potentiella riskerna för konsument och varumärke. Bolaget bemötte våra farhågor genom att hänvisa till aktuell forskning som visar att halter av mikroplaster i odlad lax generellt är avsevärt lägre än i vildfångad lax, uppskattningsvis 2 000–3 000 gånger lägre. Vidare framhölls att odlingarna på Färöarna uppvisat de lägsta nivåerna av mikroplaster i Europa, vilket bolaget ser som en styrkefaktor för hela industrin. Bolaget underströk även att de kontinuerligt följer forskningen inom området och att man i nuläget inte ser några belägg för att mikroplaster i odlad lax skulle utgöra en hälso- eller affärsrisk. Bakkafrost är ett innehav i Carnegie Small & Micro Cap.

NYCKELTAL

bolagsbesök

I september besökte Anna Strömberg, Mona Stenmark och Martina Falkenberg SCA och deras skogar kring Sundsvall. Under besöket fick vi en fördjupad förståelse för hur bolaget arbetar med hållbart och långsiktigt skogsbruk. Dagen började vid en av SCA:s fröodlingar där vi fick se hur växtförädling används för att öka trädens tillväxt med upp till 10–15 procent per generation. Vi fick också lära oss hur SCA redan idag anpassar sig till ett varmare klimat genom att använda frön från sydligare breddgrader för framtida skogar i Norrland.

Vi besökte även Galtströms bruk – SCA:s historiska centrum – där vi fick inblick i hur långsiktigt skogsbruk planeras, med beslut som ofta sträcker sig över 50 till 100 år. Under dagen visades flera praktiska exempel på hur naturhänsyn vävs in i verksamheten. Vi lärde oss bland annat om veteranisering, där man skapar död ved och hålträd som gynnar arter som svampar, insekter och fåglar, samt naturvårdsbränning, där kontrollerade bränder återskapar naturliga processer som gynnar biologisk mångfald.

SCA berättade också att dagens hyggen är betydligt mindre än förr – i snitt cirka 7 hektar jämfört med 70 hektar på 1980-talet – och att de lämnar kvar trädgrupper, högstubbar och döda träd för att bevara livsmiljöer. Totalt lämnar bolaget 30 procent av sin skogsmark för naturhänsyn, varav 6 procent är frivilliga avsättningar. Varje år planteras omkring 400 miljoner plantor i Sverige, vilket bidrar till att skogsvolymen fortsätter att öka.

Besöket gav en konkret bild av de många avvägningar som krävs för att förena produktion, klimatansvar och biologisk mångfald – och hur forskning, växtförädling och nya arbetssätt bidrar till ett hållbart skogsbruk med framtiden i fokus.

Nedan har vi sammanställt alla våra kvartalsuppdateringar.